Livsglädje och Själaro

Förändringsbenägen eller obeslutsam...

2012-01-29T12:09:00.000+01:00

De som känner mig vet nog att jag är en av de största velpottorna som går i ett par skor. Har väldigt lätt för att råda och bestämma åt andra, men när det gäller mig själv så kan jag ändra mig tusen gånger... och inte ens när jag bestämt mig så är det skrivet i sten. Måste alltid ha en reträttväg ifall saker och ting inte skulle bli som jag tänkt. Förändringsbenägen eller obeslutsam?! Det känns mest positivt att använda sig av det förstnämnda.

Dåligt eller bra... eller kanske bara fegt?!

Det är precis så det är med min blogg och skrivandet här. Känner allt som oftast att jag inte har tid eller lust att fortsätta, men så när jag väl sitter här med laptopen i knäet och låter fingrarna flöda över bokstäverna på tangentbordet så är det så självklart. Varför skulle jag sluta med något som jag tycker är roligt egentligen?!

Återigen handlar det om prioriteringar! Precis som med min träning. Där bestämmer jag mig stup i kvarten, det börjar alltid bra men slutar alltid med att jag struntar i det för att jag tycker att det är så tråkigt! Jag har helt enkelt inte hittat min grej.

Nu har jag sagt upp mitt medlemsskap på Actic och ska börja på Norrtälje Träningscenter istället. Det blir närmare för mig efter jobbet och det finns mera pass att välja på senare på kvällen eftersom jag kommer att komma hem så sent på dagarna när jag börjar mitt nya jobb. Det vore väl självaste... om jag inte skulle kunna hitta något som fångar mig såpass så att jag för en gångs skull skulle slippa velandet!

Efter en halv veckas förkylning men fortfarande lite pip i luftrören ska jag nu i alla fall ta mig ut på en skön söndagspromenad i det vackra efterlängtade solskenet!

Skön söndag på Er alla!

Ljusterapi...

2012-01-18T22:08:00.003+01:00

Inte mycket att orda om här inte. Dagarna rusar fram i en rasande fart och jag tycker att jag har något för mig hela tiden, samtidigt som jag är hemma och tar det lugnt... en skön kombination som gör att jag oftast inte har tråkigt i alla fall.

Skulle en sådan stund inträffa så försöker jag tänka att jag måste ha det ibland för att uppskatta allt det andra.

Dock tycker jag att januari hittills varit en oerhört dyster månad och bävar för februari om det ska fortsätta att vara lika mörkt hela dagarna som det är nu. Brukar faktiskt känna mig väldigt låg just under februari även om det inte går att jämföra med någon vinterdepression, men vem blir inte låg när solen sällan visar sig!

Läste i senaste numret av Må Bra-tidningen om en fantastisk ljusterapiapparat kallad Valkee, som är resultatet av forskning vid universitetet i Uleåborg i Finland sedan 2007 på hur hjärnan tar upp ljus. I kliniska studier tillfördes ljus via öronen!

9 av 10 patienter med årstidsbunden depression upplevde att symptomen försvann helt efter fyra veckors behandling. Genom små hörlurar levereras LED-ljus via öronkanalen och vidare till hjärnan, som påverkas positivt!

Kvinnan i artikeln använder dem 8 minuter om dagen och upplever att den håller hennes annars årliga vinterdepression borta och energin på samma nivå som på sommaren. Låter som en mycket enkel lösning på ett stort problem för många människor i Norden och ett förhållandevis prisvärt och hälsosammare alternativ till antidepressiva läkemedel.

Valkee kostar ca 1700 kr i Life-butikerna, men tänk då på att det bara är en engångskostnad.

Själv längtar jag som aldrig förr till Spanien, men vet inte om det blir någon Spanienresa i sommar, då jag inte har en susning om när och om jag får någon semester eftersom jag byter jobb.

Tills dess får mina små musketörer lysa upp sin mormors tillvaro,

även om det inte är riktigt samma sak!

Kära bloggläsare...

2012-01-12T23:50:00.004+01:00

För dagens inlägg, var snälla och klicka på bilden ovan och scrolla brevet nedåt.

Kärleksfullast,

PS. Om Ni vill kommentera, så gör det gärna här på bloggen istället för på brevet. DS.

Tankar och tungsinne...

2012-01-10T23:06:00.000+01:00

Är inne i en period av vankelmod och mycket tankar som snurrar i huvudet samtidigt som jag gör mitt bästa för att leva efter mitt motto att njuta av nuet... visst, det låter motsägelsefullt, men ibland får man vara sån!

Funderingar kring om jag gör rätt som byter jobb med sämre anställningsvillkor, längre resor och mindre flexibilitet.. samtidigt som jag verkligen vill detta och min magkänsla säger mig att jag gör helt rätt!

Ibland känns det som tankarna gör att jag hamnar i moment 22 och det är ju för väl att det inte är ett konstant tillstånd. Kanske är det månens påverkan... eller det finska tungsinnet som drabbat mig för en kort stund.

Lyssnar också mycket på finsk musik, texter och längtar till Finland samtidigt som jag undrar hur jag, som har bott i Sverige sedan 2 års ålder kan ha så starka känslomässiga band till ett land där jag knappt bott. Fast å andra sidan så tillbringade jag mycket tid på stugan hos min mormor och morfar som barn och senare i tonåren också hos min far och på hans stuga, en tradition som jag förde med mig till mina barn som älskade "ukkis" stuga i Finland och fortfarande "sörjer" att han sålde den när han flyttade till Spanien.

Till och med Viktväktarna har gått åt pipsvängen just nu för att jag inte kan fokusera ordentligt, men där kommer jag att komma igen veckan som kommer nu! Allt blir mycket enklare när det inte är en massa helger utan livet återgår till normalläge igen! Så får det bli!

Man ska inte kasta sten i glashus...

2012-01-05T23:16:00.004+01:00

Efter gårdagens energiöverskott, då jag for som ett skållat troll mellan lägenheten och tvättstugan, städade bort julen, tvättade, bytte lakan och gardiner... har jag idag istället inte gjort ett skapandes dugg!

Vaknade med huvudvärk som inte ville ge med sig förrän jag tagit några värktabletter och legat en stund på spikmattan. Kröp upp i soffan, lyssnade på musik och tog det lugnt tills mamsen och papsen kom på fika.

Lite senare på eftermiddagen än planerat, följde jag sedan med älskade dottern till Ikea som sällskapsdam när hon skulle handla lite nya möbler till sina tre små musketörers rum.

Lika som bär, fyllda av ideér strosade vi runt och fick ännu mera ideér om vad vi skulle vilja eller hur vi skulle kunna göra hemma. Den stora skillnaden mellan oss är dock att jag inte känner någon som är så oerhört strukturerad som min dotter, hon skriver listor på allt hon ska göra eller handla. Det gör det visserligen väldigt enkelt speciellt när man är på Ikea, eftersom hon visste precis vad hon skulle ha och var hon skulle hämta det. Hon for runt som ett riktigt energiknippe och jag blev trött bara av att titta på henne. Stark som en oxe och bestämd som få så hade hon till slut fått ihop det vi åkte dit för precis till stängningsdags. Själv höll jag hårt i plånboken och köpte endast 6 cocktailglas och lite nya ljus, vilket jag kände mig väldigt nöjd med.

Sen var det ju inte bara att lägga in det i bilen, även där skulle allt organiseras på optimalt sätt. Kan minnas en tid då även jag hade ett uns av det organisatoriska förmågan, nu är det inte så noga. Det räcker med att den används på jobbet.

Innan vi kom iväg hemåt stod vi ensamma på parkeringen, snön föll, lamporna släcktes och jag kände mig helt utmattad. Jag tittade på mitt älskade energiknippe till dotter och tänkte att om jag hade hälften av hennes energi så skulle jag se ut som en räka och inte behöva gå på Viktväktarna... men å andra sidan så måste hon ju brås på någon, så jag kanske inte ska kasta sten i glashus!!
Sen så är jag ju 20 år äldre också! ;)

Och gissa om jag är stolt och beundrar henne!!

Nytändning..

2012-01-03T22:43:00.003+01:00

Att börja det nya året med en veckas semester känns som det bästa jag gjort på länge! Bestämde mig redan när jag ansökte om ledigheten att jag bara skulle ta det lugnt och ta dagen som den kommer... precis det jag gjort hittills.

Den gråmulna måndagen uppmanade som många andra dagar till soffmys, men nu fick det vara nog!

Istället bestämde jag mig för att använda mig av en dvd som jag köpte innan min fotoperation, "Yoga för rygg och nacke".

Jag började yoga en timme, fick besök av ex-särbon, och fortsatte sedan yoga igen. Två timmar tog det att fullfölja hela programmet, men nu vet jag ju hur skönt det var! Måste nog dela upp den i två delar, för att yoga två timmar i sträck blir nog i mesta laget när jag inte gjort något alls på väldigt länge. Hur som helst så blev det en riktig nytändning och träningsvärken kom som ett brev på posten idag!

Men det gjorde ingenting, för jag hade bokat tid för en timmes välbehövlig, skön och avkopplande aroma-massage för kropp och ansikte idag på morgonen:

" Aroma massage- avslappnande ansiktsbehandling. Den ultimata massageupplevelsen som resulterar i ett totalt välbefinnande. Behandlingen anpassas efter hudtyp. I behandlingen ingår ryggmassage, ansiktsrengöring, aromapressur, aromadränage, ansiktsmassage, mask, arm- och handmassage och avslutande vård."

Fick också foundation lagd och ögonbrynen noppade för första gången i mitt liv!! Inte undra på att jag kände mig som en ny Pia efter det!

Solen sken fortfarade, så på eftermiddagen tog jag också den första lite längre promenaden sedan operationen gjordes och inhandlade en dagbok bestående av 365 sidor. Det kommer inte att bli några långa utläggningar i den, utan mest väder och vind, sinnesstämning och så har jag bestämt mig för att skriva de tre bästa sakerna som hänt den dagen.

En idé som jag fick av min gamla vän, tillika bloggvän, Maria, som skriver det på facebook varje dag.

Känner mig nöjd med dagen, trots mindre goda resultat på vågen hos Viktväktarna, men nu är helgerna över och det är bara att ta nya tag!

Just nu har vädret vänt igen, vinden viner runt husknutarna, fönsterrutorna skallrar och regnet piskar mot dem, men det gör inget för jag kan hålla mig inomhus och nu ska jag fortsätta njuta denna vecka på bästa sätt och ta dagen som den kommer!

Tillbakablickar...

2011-12-31T00:48:00.001+01:00

2011 har, precis som de flesta år, bestått av ömsom vin och ömsom vatten.

Oro och lycka över barnen och barnbarnen är ständiga följeslagare i livet och gör att jag känner att jag lever!

Det blev ett år av självständighet, då jag fick vänja mig vid att bo ensam och njuta av det så mycket jag kan... förvisso med enstaka stråk av oro och rastlöshet, vilka ju är en del av min personlighet.

Härliga stunder med underbara vänner har förgyllt tillvaron under året och en tur till mina älsklingar i Skåne på försommaren, gav en försmak av sol, värme och ledighet.

Den "obligatoriska" Spanienresan till nära och kära tillsammans med kär vän var som alltid lika avkopplande och hösten blev, trots operation av min fot som gick över förväntan, lika förtrollande vacker som bara hösten kan vara.

Jag fick äran, tillsammans med barnbarnens farmor, att få tillbringa en vecka tillsammans med mina små musketörer när älskade dottern med make åkte till Kefalonia och komma de små liven ännu närmare. En både jobbig och härlig vecka fylld av många barnbarnskramar!

De jämna födelsedagarna har duggat tätt, med min egen 50-årsdag först, sedan barnens 25-, 30- och 20-årsdagar och mammas 75-årsdag... så nu kan vi pusta 5 år igen!

Den äldste sonen fick ett efterlängtat jobb han sökt och den yngste fick tag på en lägenhet som han snart flyttar in i, och det värmer mitt modershjärta att de funnit sin plats i livet åtmintone för tillfället.
För att det är föränderligt det vet vi ju alla.

Ett årsskifte innebär alltid tillbakablickar och reflektioner över året som gått, men också förväntningar inför det som står för dörren!

Jag har ett nytt spännande år framför mig.. då jag tagit mod till mig och sökt nya vägar i livet och ska börja på ett nytt jobb. Oavsett hur det blir, så har jag tagit steget... som kanske öppnar nya spännande dörrar.

Låt oss inte glömma att det är NU vi lever och andas och ta vara på alla stunder av lycka.
Se tillvaron an med tillförsikt och nyfikenhet och ångra ingenting, utan se allt som sker som erfarenheter.

Kramas, älska, skratta och njut

och glöm inte det där lilla leendet Ni vet! :)

Julenatt...

2011-12-24T01:48:00.000+01:00

Så har fredagskvällen övergått i julaftonsnatt...

skinkan är ugnsbakad och avsmakad...

den röda spetsduken som kommer fram till jul, ligger på matrumsbordet,

där ljusen på ljusbrickan lyser sitt varma sken och frukten pryder sin plats i skålen.

Granen är klädd och fin och klapparna som jag omsorgsfullt slagit in väntar på att få öppnas av förväntansfulla händer.

Det är något visst med denna natt, då lugnet lägrar sig som en mjuk filt efter veckans julförberedelser och jag sitter ensam i soffan och njuter.

Elias har gått och lagt sig och hans Elin sitter i köket och julrimmar till några julklappar.

Tillvaron känns rofylld och harmonisk efter senaste veckornas omtumlande tankar och händelser... för jag fick jobbet jag sökt och så gärna ville ha, så nu vänder jag snart blad i livet.

Men tills dess.. och idag... så vill jag önska Er alla en varm och kärleksfull jul!

Njut av kärt sällskap och försök att bara vara!

PS. Klicka på bilden så får Ni en överraskning! :) DS.

Mitt hjärta...

2011-12-09T20:38:00.001+01:00

min solstråle och en av anledningarna till att livet är så fantastiskt härligt och värt att leva...

fyller 20 år idag!!

Min yngste son och glädjespridare som kan göra mig så ofantligt arg ibland, djupt olycklig och orolig ibland, men oftast till den lyckligaste mamman på denna jord!

Ikväll har jag gjort smörgåstårtor tills imorgon, då vi ska ha 20-årskalas hemma hos mig, så jag förväntar mig att han dyker upp någon gång mitt på dagen när han sovit kvällens festligheter ut kroppen.

Grattis älskade Marcus!

Livet vore bra tråkigt utan Din värme, Din humor, Ditt smittande skratt, våra fina samtal om livet och utan Dig!

En lycklig mamma...

2011-12-07T20:30:00.000+01:00

Idag är jag en lycklig och glad mamma!

Mina söner ringde mig efter varandra när jag satt på bussen på väg hem idag.

Den äldste var glad för att han fått besked om att han fått det jobb han sökt och önskat och den yngste för att han hade sitt lägenhetskontrakt i handen, han fyller 20 på fredag och ska åka på semester till Thailand tillsammans med en kompis nästa vecka.

Det värmde mitt modershjärta och kändes skönt att jag återigen lyckats förmedla min optimism och tro på deras egen styrka till dem! Nu vet jag att allt kommer att ordna sig för dem och hoppas att mina önskningar kommer att slå in för mig också...

(Klicka på bilden så får Du en överraskning!)

Nu är ljuset tänt...

2011-12-06T20:54:00.000+01:00

Den 6 december, Finlands självständighetsdag, tänder de flesta finländare ett ljus i sina fönster som ett minne och erkännande till alla stupade soldater som dog för Finlands frihet under vinterkriget och fortsättningskriget... och så gör även jag.

Mina rötter är är märkligt nog starka, trots att jag bott i Sverige nästan hela mitt liv.

Jag är oerhört stolt över att vara finländska och följer gärna finska traditioner. När julen infaller är kålrotslådan och morotslådan ett måste till skinkan... fast memman står jag gärna över. Jag äter gröt utan mjölk med endast en klick smör i, vilket tydligen verkar vara typiskt finskt också.
Älskar finsk tango, det finska vemodet, att bada bastu och har en jäkla sisu när det krävs!
Tycker att finska språket är vackert och skriver gärna på finska. Märkligt nog så är jag ganska duktig på det, trots att jag aldrig gått i skolan i Finland, men det sägs att det språk man lär sig först glömmer man inte.

Idag har jag bjudit mina arbetskamrater på hembakat, inte direkt med anledning av självständighetsdagen, men det blev väldigt passande just idag.

Grattis alla finländare!

Wishes come true...

2011-12-03T20:20:00.002+01:00

Dagarna har återigen rusat och julen närmar sig med stormsteg!

Men först ska vi fira yngste sonen, som fyller 20 år på fredag... och där kan man snacka om att dagarna och åren har rusat iväg, han är ju fortfarande min minsting!

Inte förrän barnens födelsedagar är överstökade sätter jag igång med julförberedelserna. Och dessa har dessutom decimerats till nästintill obefintlighet sedan yngste sonen flyttade hemifrån och vi började fira jul utan julmat hemma hos dottern istället. Några kaksorter hör fortfarande till måstena, liksom skinkan, som blivit mindre och mindre med åren och nu endast behöver räcka till mig själv.

Nu börjar det även hända saker i mitt liv som jag hoppas ska leda till något nytt... det känns som jag har änglarna med mig och jag är väldigt upplyft! Har sökt lite nya jobb och var i veckan på två anställningsintervjuer, varav jag verkligen verkligen önskar att jag ska få det ena jobbet! Tror att jag med största säkerhet gått vidare i anställningsförfarandet, för de visade verkligen att jag kunde vara den de sökte. Berättar mera om det blir aktuellt! Mina små steg i rätt riktning börjar kanske belöna sig...

För syns skull...

2011-11-25T18:10:00.006+01:00

Nu har jag sådana där världsliga bekymmer igen! Var hos optikern för synundersökning igår eftersom jag tyckt att ögonen börjat tappa skärpan lite när jag läser, handarbetar, syr och pysslar med sånt där jag behöver se bra på nära håll. Och jo då, visst hade synen förändrats, men inte markant mycket. Nu står jag i valet och kvalet om jag ska ha nya brillor eller inte... men det lutar åt det eftersom jag hatar att inte se ordentligt och inte vill hålla på och byta glasögon hela tiden!

Men det där med glasögonbågar är ju inte det lättaste....

fast jag gillar ju färg och det gör inget om de sticker ut lite! ;)

Världsliga bekymmer... som sagt!

Små steg i taget...

2011-11-23T23:01:00.002+01:00

Fortsätter nu att ta små steg i taget för att nå till någon slags optimal tillvaro där jag kan känna mig nöjd med både arbete och privatliv och förhoppningsvis också växa som människa.

De enklaste stegen är de jag använder apostlahästarna till... och foten som nu håller på att återgå till normaltillstånd, men som tar tid att läka. Det går sakta, men det går framåt.

Vikten är ytterligare ett steg där det går sakta... tre steg fram och ett steg bak, men det får också ta den tid som krävs, den här gången ska jag jäklaranamma lyckas.

Nu har jag även bestämt mig för att byta jobb!! Tanken har föresvävat mig ett flertal gånger de senaste åren men stannat därvid. Det är lika lätt att stanna på ett arbete man varit på länge av bekvämlighet som det är att stanna i ett långt förhållande av samma skäl. Man får upp gnistan för korta stunder för att man så gärna vill, men ingendera fungerar i längden för man bara lurar sig själv och glädjen försvinner. Har sökt ett intessant och tänkbart jobb där jag får pendla ytterligare en timme, men det kanske är värt det om jag kommer så långt i urvalet. Det får utvisa sig.

Det kanske rentav öppnar sig andra dörrar... små små steg i taget!

Nu har jag i alla fall gläntat på några, så när jag minst anar det kanske jag också hittar kärleken igen!

Dagens Simon...

2011-11-20T20:00:00.000+01:00

Underbara underbara barn... där kommentarerna som kommer så spontant är så härligt äkta!

Idag utbrast 2-årige Simon till sina äldre bröder när de stojade runt hemma hos mig:

"Killar, killar... siktigt!"

Underbara unge!

Mormors älskling och en riktig lite hjälpreda.

As time goes by...

2011-11-20T12:42:00.000+01:00

En hel helg fylld av födelsedagsfiranden.. då kan man inte bli annat än nostalgisk!

För 30 år sedan förändrades mittt liv för all framtid
och min kärlek växer för varje dag som går till denna fantastiska människa
som är min älskade dotter, min prinsessa och min inspirationskälla!

Ska fixa födelsedagsmiddagen idag och ösa ur min aldrig sinande källa av moderskärlek.

Kärleksfulla pussar och kramar till en av de

vackraste själar som finns!

Härlig är jorden...

2011-11-20T11:27:00.000+01:00

Jo, då, precis som de låter så är det första orden i en av de vackraste psalmer jag vet. Många förknippar den med julen ... men för mig är den lika fin året runt.

Som "gammal" sångare sitter orden som gjutna i min "musiklåda" i hjärnan där melodier och texter etsat sig fast och det räcker med en fras så kommer resten av texten,

och denna helg dök orden upp från andra versen...

Tidevarv komma, tidevarv försvinna.
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

Här sitter min mamma med mig i famnen,
omgiven av min mormor och mormorsmor

...och

50 år senare har den kärleksfulla skaran utökats till

barn, barnbarn och barnbarnsbarn...

så som det har varit i alla tider.

Vilken lycka!

Härlig helg i sikte...

2011-11-18T21:28:00.000+01:00

Klicka på bilden och följ instruktionerna så får Ni post!

Skön helg till Er alla!

Grattis lilla mamma!

2011-11-14T17:56:00.001+01:00

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det mammas födelsedag!
Hon föddes för 75 år sedan i Karelen som enda flicka i en syskonskara på 7 barn och som näst äldst fick hon många småbröder att pyssla om.
När hon väntade mig var hennes största önskan att hon skulle få en flicka... och så blev det!

Vilken lycka för henne, och för mig att hon blev min mamma.

Idag har hon Öppet hus så jag åker strax dit med min vän Maria, men på lördag blir de stora festligheterna tillsammas med några av morbröderna som kommer från Finland med fruar och alla andra nära och kära, barn, barnbarn och barnbarnsbarn!

Vilken fest.. och vilken rikedom!

Grattis lilla mamma

från Din förstfödda!

Back on track!

2011-11-14T17:52:00.000+01:00

Första arbetsdagen på länge.. och jag är riktigt ruskigt trött! Det känns verkligen att både kroppen och knoppen levt sitt eget stilla liv de senaste veckorna för jag tror att de blev riktigt chockade av att komma tillbaka till "the real life". Det var härligt att träffa arbetskamraterna igen och komma tillbaka på banan. Taxiresorna till och från jobbet var välbehövliga eftersom foten svullnat lite av och till under dagen.

Nu är det bara att köra på i lagom takt och ta det lugnt med foten!

Uppladdningshelg...

2011-11-13T21:28:00.000+01:00

Det känns helt absurt att jag varit sjukskriven mer än 5 veckor nu... vet inte vart de veckorna tagit vägen. När första veckornas rastlöshet och uttråkning hade lagt sig upptäckte jag att dagarna förflöt i stilla lunk och jag kunde ta det lugnt, vilket ju också var meningen för fotens tillfrisknande.

Helgen har bestått av kärlek från vänner, barn och barnbarn, så uppladdningen har varit så där härligt varm inför kommande arbetsvecka. För imorgon återgår jag till normallunk, och inte nog med det, mamma fyller 75!
Så ikväll ska jag försöka komma i säng i tid, vilket inte blir det lättaste efter de sena vanor jag fått.

Önskar alla en vacker vecka i livets villervalla!

Musikalisk nostalgi..

2011-11-10T19:52:00.002+01:00

Denna dag har bjudit på strålande solsken och jag har njutit av det till fullo, trots att det varit från insidan av fönsterrutan. På balkongen står pelargonerna fortfarande i full knopp och det är helt fantastiskt trots att vi snart är inne i mitten av november. Solstrålarna har skapat skuggor och fantastiska mönster på väggar och andra ytor, så kameran fick göra lite nytta idag.

Efter en stunds fikabesök av mamsen och papsen fastnade jag på Spotify när jag började lyssna på gamla godingar. Några timmar senare hade jag skapat en tre timmar lång spellista med 70-talsnostalgi, så nu kan jag djupdyka i minnenas allé närhelst andan faller på!
För den som vill lyssna, så klicka på dagens inläggsrubrik så hittar Ni min lista.

Idag är det fullmåne, och vad passar väl bättre då än att i sällskap av min stickning titta på "Mångalen" med Cher och Nicholas Cage.

På gång...

2011-11-09T19:35:00.001+01:00

För inte många veckor sedan.. kanske rentav dagar sedan, blickade jag ut över takåsarna på husen nedanför mig och naturen var fortfarande vackert färgsprakande. Frosten hade bitit sig fast på taken, jag tänkte att några sådana nätter till skulle vara nådastöten för naturens palett och nu är vi där. Men det finns en skönhet även i det avskalade och spretiga, även om färgprakten saknas.

Så fort jag kan vara ute längre stunder och får stödja ordentligt på foten så ska jag ta med mig min älskade kamera ut och bevisa det.

Idag vaknade jag av solstrålar som försökte leta sig in mellan persiennspringorna i sovrumsfönstret, men innan jag hunnit komma upp ur sängen hade de gömt sig och när jag tittade ut genom vardagsrumsfönstret en stund senare var dimman så tät så att det såg ut som inuti en mjölsäck.

Inomhus har ljusen har varit tända i varje rum och atmosfären har varit skön. Fick lunchbesök av en gammal väninna som jag inte träffat på mycket länge och jag fick också besked från försäkringskassan att mina sjukresor är beviljade från måndag, så då börjar jag faktiskt jobba heltid.

Varför dra ut på tiden, jag kan ju sitta med foten på en stol där också!
Kängorna jag beställt var på tok för stora för mina små fötter, till och med fast högerfoten fortfarande av och till är svullen, så nu blir det till att leta efter andra. Men det blir nog inga problem!

Några dagar till i soffhörnan med fotvila, film och stickning får bli uppladdning för nästa vecka.

Så där ja....

2011-11-08T19:32:00.000+01:00

Gipset är borta, efter nästan 5 veckor! Men det känns helt klart väldigt skumt, som om jag saknar något på foten.. och märkligt att stå på den med en sko på sig. Problemet jag fått är att jag inte vet vad jag ska ha på fötterna, jag har ju bara smala skor och dem får jag inte ha på ännu ett tag! Beställde förra veckan ett par kängor som kanske kan vara passande, jag tycker i alla fall att de är häftiga!

Det är inte klokt hur fort tiden har gått och jag har fortfarande inte fått det bekräftande brevet med lösenord från försäkringskassan som gör att jag kan kontakta taxibolaget för att få mina resor till arbetet. Får fortfarande inte belasta främre delen av foten så dessa resor är nödvändiga för att jag ska kunna ta mig dit under sjukskrivningsperioden.

Nu håller jag bara tummarna att brevet kommer vilken dag som helst!

Sena eftermiddagen kröntes med ytterligare glädje, då jag fick min första guldstjärna hos Viktväktarna!

Jag har lyckats gå ner i vikt varje vecka under min hemmavaro utan att röra på mig nämnvärt och det är jag jättestolt över. Nu känns det också i kläderna!

Fy sjutton vad jag är bra!

Eftertankar...

2011-11-05T15:26:00.004+01:00

För mig rimmar det lite illa att man samma helg som man åker till kyrkogårdar och tänder ljus för sina älskade bortgångna skall spöka ut sig till oigenkännlighet i beklädnader som den ena är hemskare än den andra. Halloweenfirande är enligt min åsikt inget annat än ett kommersiellt jippo som riktar sig till lättlurade barn och ungdomar och det är lite synd att det råkat bli samma helg som allhelgonahelgen som jag personligen skulle önska var en eftertankens helg som vi tillägnar våra änglar i himlen.

Känner mig ibland väldigt konservativ vad gäller dylika företeelser, och vad det beror på kan jag inte riktigt svara på. Kanske ålder och uppfostran...

För egen del skall jag ikväll på en enkel tjejmiddag med härliga vänner och det är alldeles passande.

Har förmånen att fortfarande få ha mina kära föräldrar i livet, men skickar idag tankar till mina kära mor- och farföräldrar som ligger på kyrkogården i Åbo. Hade jag varit där så hade jag tänt ett ljus på deras gravar och vandrat stillsamt på denna vackra kyrkogård.

Jag har alltid mycket ljus tända, men idag tänder jag ett speciellt ljus för dem.

Vetgirig myskväll...

2011-11-04T23:49:00.004+01:00

Som de flesta människor i vårt avlånga land, tycker jag att det är något visst med fredagkvällar. En hel vecka har gått och man har en orörd helg framför sig. När jag jobbar brukar jag vara ganska trött på fredagkvällen och längtar efter att få krypa upp i soffhörnan med ett glas rött och titta på Idol. Gärna med sällskap, även om det inte förekommer så ofta.

Idag hade jag det! Och inte vilket sällskap som helst utan min älskade äldste musketör Emil, som blivit en så stor kille.
Han är underfundig, vetgirig, klok, tankfull och full i sjutton... precis som sin mamma när hon var liten. Nyfikenheten har inga gränser ibland och vi har livliga diskussioner om viktiga saker i livet... som hur svampen som täckte hela mitt köksbord för några dagar sedan nu hade torkat ihop så att den fick plats i en stor glasburk och vad man ska göra för att få den att "bli stor" igen till matlagning.

Att sen få sjunga honom till sömns samtidigt som jag kliar honom på ryggen gör mig lycklig!

En annan dag...

2011-11-03T23:00:00.002+01:00

Naturligtvis såg jag hela "Borta med vinden" igår!

Och börjar man titta på en film som är tre timmar lång och börjar kl 23.30 så kan vem som helst räkna ut med lilltån att då är kl 02.30 när den är slut. Men inte blev jag trött inte. Har kommit in i en egen dygnsrytm de senaste veckorna som passar min dygnsklocka perfekt.

Obotlig nattugla är bara förnamnet.... och sen sover jag ju nästan aldrig mer än 6 timmar per natt, så det blir i alla fall inga jätteslånga sovmorgnar om jag somnar kl 02.00.

Har nostalgiska minnen till första gången jag såg filmen, tillsammans med en ungdomskärlek och jag har sett den flera gånger efter det, men upptäcker nya saker varje gång jag ser den. Igår natt skrattade jag högt för mig själv flera gånger över likheterna mellan Scarlett O'Hara och mig själv i vissa situationer... :)

Gårdagens sunkdag är ett minne blott, och knappt det.

Idag var en annan dag, precis som jag bestämt mig för.

Ex-särbon hämtade ut mig för att uträtta lite ärenden och passade samtidigt på att byta till vinterdäck på min bil och tvätta och städa den, något som jag verkligen inte förväntat mig. Ja, vad kunde jag bli mer än oerhört tacksam och glad!

Något annat som gjorde mig glad var en klänning av märket Lavand som jag skickade efter.

Samma märke som på klänningen jag hade på min 50-årsfest och som jag älskar. Lavand är ett spansk klädesmärke som kommit lite i bakhasorna av Desigual som ju är oerhört populärt just nu.

Deras klänningar känneteckas av färgstarka accenter och jag tycker att de är så fina och helt i min stil. Att det dessutom var 64% rabatt på klänningen gjorde inte saken sämre eftersom de annars är rätt så dyra.

Skönt att dagen blev vad jag gjorde den till!

Mellandag...

2011-11-02T21:00:00.006+01:00

Inte nog med att det att det är onsdag och mellandag i veckan, det är också en mellandag i livet... en sån där dag man helst inte vill komma ihåg imorgon eller för all del aldrig !

Ska man skriva när man tycker att det är rätt värdelöst??
Att det är urtrist att behöva vara beroende av andra när man är van att klara sig själv...
Att det suger att vara singel...
Att det helt enkelt är TRÅKIGT...

Jo, jag gör nog det, behöver får ur mig hur värdelös jag tyckt att den här dagen har varit.

Så vad har jag gjort då? Inte nämnvärt.
Suttit i soffan och häckat med laptopen i famnen, ändrat bloggbakgrunder på mina andra bloggar och slötittat på TV. Nåväl, en maskin disk fick jag diskat och maskin tvätt tvättad... det var väl det enda vettiga.
Och visst, jag har lärt mig massor om att skapa egna bloggbakgrunder och lite andra trix...

Men det bästa uttrycket jag vet är Scarlett O´Haras i "Borta med vinden"
när allt ser ut att ha gått åt pipsvängen...

"Imorgon är en annan dag!"

Man kan ju inte vara på topp jämt.

Tror bestämt att jag ska se den ikväll, eller i alla fall en stund,
den är ju rätt lång !

PS. Nu ringde min yngste älskade son...
och mamma blev GLAD! DS. :)

Tisdagsnöjd...

2011-11-01T22:07:00.003+01:00

Sedan starten hos Viktväktarna för två månader sedan är varje tisdagkväll lika spännande. Har jag gått ner i vikt, gått upp i vikt eller står jag stilla på vågen... ??

Om jag minns rätt hände ytterst lite första veckan och andra vecka hade jag till och med gått upp i vikt!
Det var aningen frustrerande, men jag beslutade mig för att ta det lite coolt istället för att ge upp på en gång.

Tro det eller ej, men det funkar riktigt bra, trots att jag inte kunnat röra på mig något nämnvärt på fyra veckor nu. Ser fram emot den dagen när jag också kan börja träna lite lätt igen, då borde det ju gå ännu bättre.

Mitt mål är långsiktigt och det går sakta.. men det går framåt!

Och jag blir stolt över mig själv!

En dag i livet, varken mer eller mindre...

2011-10-31T21:22:00.002+01:00

Nu sitter jag här och fryser om tårna... jag som aldrig brukar frysa om fötterna!
Men det finns naturligtvis en förklarlig anledning till det, och det beror på att foten är omgipsad eftersom det förra gipset blev så oerhört löst och risken fanns att tån inte var så fixerad längre som den ska vara för optimal läkningsprocess. Förra gången fick jag ju ett oerhört smidigt plastgips som var väldigt lätt, men nu fick jag ett "gammalt hederligt" hårt kalkgips och det tar ju ganska många timmar innan det torkar, vilket betyder att det är lite fuktigt och kallt!! Inte kan jag sätta på mig en strumpa heller för då finns risken att det inte torkar alls...

Annars har det har varit en alldeles ljuvlig sista oktoberdag,
med en värmande sol som lockade ut till en lunchfika på balkongen och lite solstrålar på nästippen.

När mörkret började sänka sig över mitt lilla paradis tittade jag ut genom fönstret och såg en vacker nymåne på väg mot halvmåne och var bara tvungen att hämta kameran för att föreviga den.

Månen har alltid fascinerat mig och hur den påverkar oss människor mer än vad vi egentligen förstår eller tror.

När månen är nytänd med en tunn skära, ligger den strax efter solen i deras eviga kapplöpning mot väst. Solen kommer då att gå ner strax före månen på kvällen och månen får ha scenen för sig själv en liten stund. På morgonen förtar solen å andra sidan månens entré genom att gå före och ge himlen så mycket ljus att månen nästan dränks när den väl dyker upp. Den nytända månen syns alltså bäst på kvällen.

Vi nymånens tid är det bra att påbörja någonting nytt.
Utföra önskeritualer och besvärjelser för att locka till sig det nya.
Kärleksmagi för en ny början och en bra tid för att påbörja ett projekt eller starta en ny vana.
Dock är månens energier svagast i denna fas.

Under den växande månens tid är det fokus på kreativitet och tillväxt.
Ritualer och besvärjelser för hälsa, välstånd och tillväxt i kärlek.

Jag har tidigare skrivit om fullmånen här.

Barnbarnsbus...

2011-10-30T23:16:00.002+01:00

Sen söndageftermiddag blev jag hämtad av älskade dottern till den utlovade middagen hos lilla familjen tillsammans med farmor Marie.

Det blev en härlig stund fylld av värme, stim och stoj med en fantastiskt god söndagsstek.
Grabbarna Bus klättrade både högt och lågt och vi fick oss några riktigt goda skratt, speciellt av den minste som är en riktig pajas.
Och jag fick en sjörövarlapp över ögat! :)

Det kallar jag en härlig sista oktobersöndag!

Vintertid med sommarbild...

2011-10-30T13:34:00.000+01:00

Joråsåatt! Äntligen har jag fått tillbaka min förlorade timme! Det kanske är inbillning, men jag tycker att min kropp märker av timmen som försvinner på våren som den får tillbaka nu...

jag är ju trots allt en obotlig nattuggla.

Men vad hjälpte det i natt, jag somnade i alla fall inte förrän vid 03.30-tiden i morse. Det var fullständigt omöjligt att sova. Tittade på två filmer efter varandra, "Eternal sunshine of the spotless mind", en underbar film men en ganska allvarsam Jim Carrey och superhärliga Kate Winslet samt "Message in a bottle" med Kevin Costner och Robin Wright Penn. Till sista filmen åkte näsduken fram för det spelar ingen roll hur många ggr jag ser den, tårarna går inte att stoppa.

Tog med mig laptopen till sängen och när jag efter en stunds sömnlöshet insåg att jag inte skulle somna gick jag igenom valda delar ur min blogg. Ganska roligt att läsa så här efteråt faktiskt och jag blev fullständigt övertygad om att jag inte ska sluta skriva!

Softar just nu i soffan med tända ljus och ser fram emot en god söndagsstek hos älskade dottern tillagad av käre svärsonen och naturligtvis gratulerande av mormors äldste musketör Emil, som fyllde 7 år igår!

Det behövs så lite...

2011-10-29T16:49:00.001+02:00

för att uppfyllas av glädje om bara den där rätta känslan finns... och visst finns den!

Om man bara lär sig att ta tag i den istället för att låta sig sugas med av något negativt och trist.

Idag blev jag hämtad av min goa vän Carola och hennes sambo för en lite tur ner på stán efter vad min fot orkade. Att solen sken och jag träffade många andra vänner också i vimlet gjorde ju inte dagen sämre.

Det passade också alldeles utmärkt eftersom älskade äldste musketören fyller 7 år idag och mormor naturligtvis ville köpa en födelsedagspresent till honom som skall delas ut imorgon!

Nu väntar jag på sushileverans av en annan väninna, som skall intagas med några glas rött, skratt och tjejsnack!

Inte sjutton är det synd om mig!! :)

MåBra-knep...

2011-10-28T19:56:00.000+02:00

Bästa knepen för att rycka upp sig när tillvaron ter sig lite trist är att sätta på lite skön musik, fixa till sig, hälla upp ett glas rött och baka en kaka.... och det är precis vad jag gjort idag! :)

Snart är det Idol och jag myser upp mig i soffhörnan med stickningen och mitt vinglas,

men tills dess,

håller jag till godo med underbara Christina Aquilera!

Inget ont som inte har något gott med sig...

2011-10-27T23:15:00.002+02:00

Inte mycket att orda om här inte!
Dagarna flyter in varandra, jag längtar utomhus till långa promenader och sol på nästippen, regn som strilar och till och med till snöflingornas dalande. Det låter ju som jag är helt knäpp och alldeles handikappad, vilket jag naturligtvis inte är. Kan gå obehindrat inomhus, även om jag bara får stödja på hälen och det funkar bra utomhus också med hjälp av en sula med klack och krycka. Men för att läkningsprocessen ska gå snabbt och komplikationsfritt så ska jag inte gå så mycket och gärna sitta med foten i högläge så ofta som möjligt!
Jag vet att det bara är en tidsfråga, men det är en riktigt svår uppgift för en rastlös själ att behöva ta det lugnt och vara beroende av andra.
Har upptäckt hur nyttigt detta är för mig och tror att jag i slutänden kommer att ha fått ut något positivt ur denna för mig ovana situation också....
om inte annat kanske jag har en av mina stickningar färdig! :)

Har nu varit sjukskriven i tre veckor och har denna vecka så sakteliga vant mig vid tillvaron som den ser ut just nu. Vännerna kommer och fikar med jämna mellanrum, tar med mig ut för att handla eller få lite luft i näsan. Annars har jag suttit i soffan och facebookat, stickat och tittat på film, surfat på internet eller bara reflekterat över tillvaron. Har funderat på om jag ska fortsätta blogga eller inte, lusten för det har inte varit så påtaglig som tidigare, men kom fram till att jag nog ändå vill göra det. I samband med det funderade jag också över varför jag alltid väljer så murriga bloggbakgrunder, så nu har jag alltså bytt igen! Vet inte riktigt om detta är jag, men det får vara så ett tag... jag kommer säkerligen att byta igen om jag känner mig själv rätt. Det vore roligt om jag kunde få en kommentar på vad Ni som läser tycker...

Nästa vecka börjar jag förmodligen jobba halvtid, beror lite på hur snabba försäkringskassan är med att handlägga sjukresor till arbetet alternativt till bussen så att jag kan åka till jobbet.

Det borde ju ligga i deras intresse att jag jobbar halvtid istället för att vara sjukskriven på heltid mer än tre veckor till....

Tystnad och saknad....

2011-10-17T13:10:00.001+02:00

Fotvila och besök av älskade söner och svärdotter utgjorde en utmärkt kombination i helgen som passerat. Naturligtvis fanns det en anledning till att jag förärades detta besök, vilket var att älskade dottern och svärsonen hade gemensam 30-årsfest på lördagkvällen. En kväll som övergick i natt och för övrigt var alldeles fantastiskt trevlig och jag till och med kunde ta några danssteg med min gipsade fot!

Den yngste älsklingen åkte hem redan tidigt igår morse eftersom han skulle iväg och jobba, medan de andra var kvar tills i morse. Nu är det tyst igen och tomheten lyser som en röd stopplampa! Vet att det går över snart och det hade säkerligen känts mindre om jag varit på benen och jobbat som vanligt.
Dessutom kommer de tillbaka om en månad igen!

Är inte lika handikappad längre, eftersom svullnaden gått ner ordentligt och jag kan gå utan kryckor genom att stödja på hälen eller utsidan av foten. Imorgon ska gipset och stygnen bort, sen får vi se när jag kan återgå till normalliv igen, men jag hoppas att det blir väldigt snart!!
Längtar efter promenader och att kunna köra bil!

En ängel vid mitt bord...

2011-10-10T23:50:00.003+02:00

När man är hemma på det här viset, fullständigt pigg men aningen handikappad, är det oerhört lätt att bli uttråkad och jag gissar att risken för att jag kommer att klättra på väggarna är överhängande med tanke på hur länge jag är sjukskriven.

Då gäller det att sysselsätta sig så att inte tankeaktiviteten tar över och jag sitter här och blir alltför djupsint.

Idag har jag pysslat med att göra inbjudningskort till min mammas 75-årskalas, vilket tog sin lilla tid i diverse olika foto- och scrapblogprogram innan jag var nöjd och givetvis hon likaså.

Ibland lönar det sig också att dyka ner i dvd-lådorna på Flygfyren eller andra affärer och samla på sig bra filmer till stunder av sysslolöshet, vilket jag gör med jämna mellanrum. För ett tag sedan köpte jag filmen "En ängel vid mitt bord", baserad på den nyazeeländska författarinnan Janet Frames självbiografiska trilogi och idag såg jag den. En oerhörd känslofylld och vacker film om en mycket speciell människa. Jag blev så tagen av hennes levnadsöde och intresserad av hennes böcker och poesi så nu ska jag försöka få tag på någon av dessa och läsa så snart som möjligt!

Se filmen och njut!

Konvalescens..

2011-10-09T22:03:00.002+02:00

Nu är den gjord,
hallux valgusoperationen av första foten!
Efter att ha blivit ordentligt uppskrämd av personer som tyckt att det var det värsta de varit med om eller coolt lugnad av andra som inte tyckte att smärtan var så farlig efteråt, bestämde jag mig för att ställa in mig på det förstnämnda men hoppas på det sistnämnda, och det jag hoppades på införlivades till min stora glädje!

Efter ett underbart omhändertagande på Norrtälje sjukhus av alla inblandade personer kände jag mig trygg och kunde åka hem framåt eftermiddagen på operationsdagen i torsdags.

Ex-särbon hämtade mig och pysslade om mig tills den yngste älsklingen kom efter jobbet för att sova hos sin lilla mamma. Han lagade mat, handlade och fanns här. Dagen efter kom min goa vän Anki och fixade en god viktväktarlunch åt oss, för att bli avlöst av nästa goa vän, grannen Annika, som också genomgått en operation och nu är konvalescent samtidigt som mig. Jag har fått blommor och blivit ompysslad av kärleksfulla vänner, sonen kom och stannade en natt till och jag njöt av att ha honom hos mig.

Nu har det gått några dagar och det är första dagen jag inte tagit några värktabletter sedan tidigt i morse, jag kan stödja på hälen och känner mig ganska alert, om än något handikappad med en gipsad fot som mestadels behöver hållas i högläge.

Jag har en känsla av att jag kommer att bli ordentligt uttråkad av att inte kunna gå ut ordentligt, men jag har laddat med en ordentlig trave filmer, har massor med olästa böcker i bokhyllan och tack och lov har jag många underbara människor omkring mig som kommer och förgyller mina dagar!

Häxan surtant...

2011-09-26T22:30:00.001+02:00

det är jag det!! Åtminstone var det precis så jag kände mig när jag skällde ut personalen på Elgiganten efter noter idag efter en dålig affär som lätt kan bli lite för lång om jag ska dra hela historien!

Åkte i alla fall därifrån arg som ett bi för att en timme senare lugnt och sansat åka tillbaka, säga att "här kommer häxan surtant", jag ber om ursäkt för mitt utfarande men vill samtidigt påtala attt jag fortfarande är förbannad, lägga upp kvittot på bänken och be dem häva mitt köp! Handlade mitt kylskåp på ett annat ställe och gissa om jag kände mig nöjd efteråt!

Jag kommer säkert att vara den där "ilskna kärringen" för dem ett bra tag, men det skiter jag i!

Samtidigt ringer en ung tjej upp mig, som jag tidigare på dagen mailat om en bäddsoffa som jag såg på Fyndmarknaden och blev intresserad av till mitt "själarum". Hon undrar om jag vill ha den och jag lovar återkomma när jag fått reda på om någon kan hjälpa mig att hämta den. En timme senare ringer jag henne och meddelar att jag tyvärr inte kan få någon hjälpt så jag måste avstå men hoppas att hon får den såld ändå, men tre minuter senare ringer hon upp mig igen, frågar var jag bor och säger att hennes sambo och svärfar kan köra hem den till mig.

De kommer, bär upp den till mig i lägenheten och soffan kostar endast 500 kr!!
DET kallar jag service, och inte nog med det, soffan ser helt oanvänd ut!

Nu har Elias och Elin, eller Marcus någonstans att sova när de kommer "hem" nästa gång!

Bara tapeterna som ska upp nu och vi får se om jag hinner det innan min operation...

Levnadsregler och vardagslyx...

2011-09-22T23:07:00.001+02:00

Förändringarna i mitt liv gäller inte bara mig personligen utan omfattar också mitt hem... så se här min vackra väggtext med levnadsregler att åtfölja.

Det är så livet ska levas!

Och att komma hem och i brevlådan hitta Sköna Hem

och Bokspegeln fylld av härlig läsning

samt efter det planera veckans middagar ur

Viktväktarnas kokbok.....

DET är vardagslyx!

Förändringarnas tid...

2011-09-21T23:38:00.001+02:00

Tänkte börja göra lite små förändringar i mitt liv och börjar med bloggen.

Har länge tänkt ändra utseendet på den trots att den andra är så mycket jag... det är ju inte värre än att man kan ändra tillbaka, även om det är lite pillergöra.

Resten tar jag efter hand... ;)

Däckad..

2011-09-21T18:00:00.005+02:00

Förra veckans intensiva och härliga dagar tillsammans med barnbarnen följdes snabbt av feber och halsont. Jag hann nog inte mer än lämna älskade dotterns hem så kom febern som ett brev på posten och jag kan med största säkerhet inte skylla förkylningen på barnbarnen heller, för de är friska som nötkärnor just nu. Ryggen har varit under all kritik den senaste månaden och detta sammantaget gjorde att jag däckade totalt! Igår vände förkylningen och jag fick dessutom tid hos min kiropraktor som förhoppningsvis också fick ordning på ryggen som återigen var sned. Så nu laddar jag för fotoperationen om några veckor och hoppas att jag är kärnfrisk på alla sätt och vis då.

Idag är det 2 år sedan jag fick delta i förlossningen av mitt yngste barnbarn, ett datum som för alltid kommer att vara väldigt speciellt! Det är otroligt hur fort tiden går och vissa saker minns man som det vore igår. Hela livet består av magiska datum för minnesrika händelser.

Grattis min älskade lille Simon!

Värdefulla vardagsbestyr...

2011-09-13T14:49:00.003+02:00

Så här med några dagars erfarenhet av småbarnsbestyr som jag nästan glömt bort, varav ett blöjbarn, så är igenkänningsfaktorn ganska hög trots skillnad från barnbarnen som det skiljer 2,5 år och mina egna tre som det var 5 år mellan. Det sistnämnda underlättade nog däremot bestyren lite mera.

Visst är det krävande och ansvarsfullt, men just nu känns det som en ynnest att få vara så nära i vardagslivet och allt vad det innebär.

Farmor och jag delar sysslorna, den äldste musketören sover hos henne och jag sover med de minsta musketörerna hemma hos dem.

Det svåraste är att säga nej och vara konsekvent, vilket inte var min starka sida som mamma heller.

Men helt klart har jag slagit två flugor i en smäll...

Glädjen av att få vara delaktig i mina barnbarns vardagsliv för att jag älskar dem och blir glad av dem!

Glädjen av att kunna ge detta till min kära dottern och käre svärson för att jag älskar dem och av hela mitt hjärta unnar dem denna semester på tu man hand!

Idag fick jag och farmor ett blombud från Kefalonia och det kändes varmt inombords!

Bröllopsresa...

2011-09-10T11:32:00.002+02:00

Sedan ett tag tillbaka har svärsonen pratat om att han skulle vilja ta med sig älskade dottern på en något försenad bröllopsresa (snart 4 år) men tänkt att det nästan skulle vara en omöjlighet, för vem skulle orka vara tillsammans med tre busiga småkillar i en vecka...
Men för ett par veckor sedan när han och satt och pratade bestämde vi att nu skulle de åka. Jag skulle ta ledigt de semesterdagar jag hade kvar i år och han skulle fråga sin mamma också om hon kunde hjälpa till.

Sagt och gjort! Han bokade resa, ordnade semester både åt sig själv och dottern, jag tog ledigt och farmor likaså. När vi var ute och åt tillsammans förra helgen berättade han det för dottern och någon mer överrumplad än Andrea har jag sällan skådat! Att "lura" henne är inte det lättaste för hon har känslospröt som luskar ut det mesta och dessutom har både svärsonen och jag de sämsta pokerface som finns, men denna gång lyckades vi! :)

Nu ska jag strax köra dem till Arlanda för en veckas härlig vistelse på Kefalonia. Idag ska farmor sova hos musketörerna eftersom jag är bortbjuden ikväll, men från imorgon till nästa lördag blir det intensiva dagar fyllda av barnbarnsbus, pussar, kramar och organisering.

Det sistnämnda har jag ju nästan glömt bort hur man gjorde!

Det käraste jag vet...

2011-09-04T23:43:00.001+02:00

För någon vecka sedan hade jag mer eller mindre bestämt mig för att ta bilen och åka ner till Skåne och överraska sonen, som fyller 25 idag. Jag försökte få med mig dottern, som inte hade tid, och även den yngste sonen, som inte heller hade tid.. han tjatade hela tiden om att han hade tvättstugan och inte kunde missa den!

Föga visste jag något som båda mina andra barn visste, nämligen att Elias och Elin hade hyrt en bil för att komma upp till Norrtälje och överraska mig. Elias tvingades således mot sin vilja att ringa och berätta detta för mig och det var så typiskt att vi båda hade samma tanke just denna helg... men så fantastiskt underbart att få rå om dem!

Fick alltså hem alla mina älsklingar på fredag, så gammelmormor (min mamma) fick vara barnvakt åt musketörerna och jag bokade bord på restaurang "På G", där vi hade det underbart mysigt och gratulerade Elias lite i förskott.
Barnen sade att det strålade om mig, vilket det säkert gjorde av lycka av att ha dem alla samlade.

Helgen fortsatte i samma härliga anda med middag hemma hos mig för barn, barnbarn och mina föräldrar på lördagen och jag fick glädjen att få göra i ordning en födelsedagsfrukostbricka till Elias i morse. Det kändes nästan som förr i tiden!

Älsklingsmånad..

2011-09-01T23:29:00.001+02:00

Idag är det första dagen i min älsklingsmånad!

Morgonen var precis så där krispigt kylslagen som höstmorgnar ska vara, för att senare på dagen när solen fått värma upp vår atmosfär bli härligt sensommarvarm. Jag är glad så länge jag kan gå barbent och barfota, och med lite tur så går det bra nästan hela september.

Längtar tills träden slår om till höstskrud så att jag och kameran får vårt lystmäte tillgodosett och jag kan njuta av fotona och färgerna när jag om en månad sitter med den då nyopererade foten i högläge här hemma och måste vila. Skulle också gärna ha åkt ner till sonen i Skåne och tagit in de underbara bokskogarna genom kamerans lins och själens njutning, men så blir det inte i höst.

I tisdags började jag på Viktväktarna och jag känner mig just nu otroligt peppad och ska ta fram min finska sisu och använda mig av den så mycket det bara går!
Skall bli spännande att se vad som händer för just nu tänker jag bara mat... planerar mat, väger mat, läser recept och äter mat.

Leenden som får isberg att smälta...

2011-08-30T22:53:00.001+02:00

När jag lördags hade min lilla ängel Simon hos mig över dagen och natten, kändes det ofattbart att det är snart 2 år sedan jag fick delta i förlossningen av mitt yngste barnbarn.

Idag är han en busig liten kille som klättrar både högt och lågt, ett charmtroll utan dess like och hans leenden och skratt får isberg att smälta!

Och smälte var precis vad jag gjorde när jag vaknade i söndags morse med denne lille man liggandes bredvid mig med tummen i munnen, som drogs upp i ett härligt leende när våra blickar möttes. Och kramarna!! Kramarna ska vi inte tala om.. dessa varma mjuka små armar som inte ville släppa min hals!

Vilken underbar känsla!

Vemod och nostalgi...

2011-08-24T23:42:00.002+02:00

Som de flesta som känner mig vet, är bussresorna till och från jobbet mina andningshål och jag trivs med att sitta och reflektera över tillvaron, lyssna på musik och titta ut i naturen trots att det är samma samma varje dag. Liksom årstiderna förändras så förändras också tankarna.

Det dyker upp älgar, rådjur, hjortar, rävar och rovfåglar längs vägen ibland och jag uppfylls av vördnad för det lilla.

Idag tänkte jag på min älskade dotter, hur hon är mitt inne i ekorrhjulet av familjeliv och sällan får möjligheten att pusta ut från arbete och vildsinta småkillar. Jag minns hur det var och att man helt naturligt inte alltid hann med att uppskatta tillvaron i de snabba livsvindlingarna på samma sätt som jag gör idag.

Men jösses så jag saknar det! Känslan och minnet av mina egna som små blev så stark idag och jag önskade att jag kunnat vrida tillbaka tiden om så bara för en liten stund för att få känna hur det kändes att få vara deras trygghet och hela värld.
Att få känns deras varma små kroppar krypa upp i sängen hos mig på natten när de inte kunde sova och att få rå om, trösta dem, kramas, leka, sjunga, läsa sagor och busa med dem en gång till innan deras vuxenliv tog över igen...

Nuförtiden känns det som det är de som är min trygghet!

Goda gärningar...

2011-08-24T23:11:00.000+02:00

Sitter och ser filmen "Skicka vidare", som jag sett tillsammans med yngste sonen tidigare flera gånger när han var yngre. Han älskade filmen och budskapet om att göra goda gärningar för varandra som sprider sig som ringar på vattnet och grät över det orättvisa slutet.

Det är nu några år sedan och jag är övertygad om att han fortfarande tänker likadant.

Är det inte så det ska vara... att vi gör något gott för varandra utan någon som helst egennytta, och gärna för någon vi inte känner?

Tanken är god och förhoppningsvis föregår den också handling!

Idag har jag själv gjort en god gärning! Kanske inte lika god som i filmen eftersom jag själv också får ut något annat än bara välmåendet av handlingen. Jag har köpt fair trade-märkta varor från The breastcancersite store, se nedan.

Man kan själv välja vilken välgörenhetsorganisation på sidan som man vill stödja genom sitt köp. Klicka på länken ovan och kika på allt fint som finns där!

Lyxledig...

2011-08-23T17:12:00.000+02:00

Så här tredje veckan efter semestern känns det lite extra lyxigt att ta en semesterdag för att bara njuta av dagen efter mitt röntgenbesök på morgonen. Fötterna är nu röntgade och i fredags fick jag veta att min fotoperation blir den 6 oktober. Hade hoppats på att det skulle bli av i september, men å andra sidan hinner jag ju nu njuta av den första höstmånaden och önskar att den blir så där sprakande vacker som bara september kan vara!

Har sytt min tygfond klart, lagat en supergod lunch som jag avnjutit med trevligt sällskap och ska nu strax tvätta köksfönstret och byta gardiner. Solen strålar från en blå sensommarhimmel och jag fick en energikick som måste tas vara på.... så latmasken får gå och gömma sig!

I lördags hade jag "min" dag för bästa tjejgänget och vi var på The Studio i Stockholm för att vara modeller för en dag. Vi hade underbart roligt och blev väl omhändertagna av en superduktig och trevlig ung tjej som fotograferade oss. Efteråt hade jag bokat bord på Restaurang Cypern, där vi åt en fantastisk grekisk middag innan det bar av hemåt mot Norrtälje igen.

I söndags bjöd jag hem älskade dottern med familj för att inviga matgruppen i vardagsrummet och tänk att jag till och med fick ihop lite kantareller till svampsåsen på svampturen innan.

Känner att jag är på väg in i min bästa tid på året och hemmet får sig en ordentlig förvandling rum för rum.

Själaron infinner sig...

Tillbaka igen...

2011-08-12T12:39:00.004+02:00

En månad har passerat sedan jag skrev någonting här och under den tiden har högsommaren gått över till sensommar. Sensommarnätterna har mörknat, luften är fylld av friskhet och stillheten börjar infinna sig i mitt lilla paradis. Men hur mycket jag än älskar hösten så vill jag inte att sommaren ska vara över än! Jag vill att augusti ska vara en månad av ljumma kvällar och varmt vatten i en liten insjö, att mörkret som infinner sig ska vara som en smekning över axlarna, och jag hoppas innerligt att vi fortfarande får uppleva det.

Jag har haft den bästa av semestrar, det var länge sedan jag njöt så av att vara ledig och ta dagen som den kommer. Spanienresan var den lisa för själen som det brukar vara och det kommer jag att leva länge på.

Livet går in i "normalitet", det är full fart igen och det känns tryggt, skönt och invant. Varvat med spontanitet och förmåga att vara här och nu kan det nästan inte bli bättre. Jag har flera projekt på gång i mitt hem och första jobbveckan är avklarad. Sonens rum är omgjort till bibliotek/arbetsrum och vardagsrummet skall bli en samlingsplats för nära och kära med ny matgrupp som rymmer en hel hög med älskade människor.

Har kikat in här ibland och tänkt skriva några rader, men orden och lusten har inte infunnit sig. Kanske är jag saknad, kanske inte...

Ses snart igen...

2011-07-12T23:29:00.000+02:00

Närmare bestämt om några veckor!

Har varit och sagt hej till nära och kära, pussat på barnbarn och ringt till mina älskade söner som inte finns i närheten, så nu kan jag åka ner till mina andra nära och kära.

Resväskan är packad, datorn ska ner i handbagaget och jag ska försöka få sömn i några timmar innan jag blir hämtad kl 03.30.

Kanske inte ens någon idé att sova. Ska ta en dusch också... och fila fötterna.... och måla naglarna... och och och!!

Äsch, jag kan väl sova på planet och ta siesta när jag kommer fram!

Hasta la vista babies!

Semesterstart...

2011-07-08T23:40:00.004+02:00

Dagarna innan semestern börjar är alltid de skönaste! Förväntansfulla, avkopplade och nedvarvade. Jobbet flyter på som aldrig förr och även om jag fått ytterst lite sömn och till och med försov mig 2,5 tim i onsdags morse så har jag varit förhållandevis pigg.

Pigg av lyckoendorfiner för att jag vet vad som väntar! :)

Avslutade arbetsdagen med en halvtimmes massage på Lyftet på jobbet och for sedan hemåt i Joy, som jag dagen till ära tog istället för bussen. Väl hemma i mitt lilla sommarparadis gick jag till garnbutiken och inhandlade lite mera garn och fick ännu mera handarbetsinspiration, köpte en glassbägare och satte mig på kajkanten vid Societetsparken och insöp den annalkande semesterns sötma och tittade på det glittrande vattnet och njöt av de ljumma vindarna.

Det var en stund av här och nu!

Hade kommit överens med svärsonen om att jag skulle komma och hämta den äldste musketören efter middagen för att tillbringa kvällen och morgondagen med mig. På begäran åkte vi till McDonalds, fikade hos ex-särbon, handlade picknickmat till imorgon om vädret håller i sig och köpte godis och film.

Oj, oj, oj, vad sent det blev, men både mormor och Emil hade en njutningsfull kväll!

Nu väntar bara resten av semestern!!

Korv och kulor...

2011-07-07T21:14:00.002+02:00

eller var det klot?! ;)

Sedan en tid tillbaka har vi varit sju goa och härliga tjejer som träffats på lördagarna för att tippa på V65, men för några månader sedan bestämde vi oss för att istället för att lägga 50 kr i veckan på något som aldrig slår in så ska vi spara 50 kr i veckan som vi ska åka bort för nästa vår eller försommar. (Fast det där med att vinna är ju egentligen en sanning med modifikation, vi har faktiskt vunnit småsummor och som mest 800 kr en helg.)

Nåja, vi bestämde också att var och en av oss ordnar något för allihopa en dag, kväll eller helg, så vi har faktiskt lite av varje på gång framöver.

Igår kväll hade vi grillkväll med boulespel på min och Annikas gård (vi bor grannar), vilket passade alldeles utmärkt den underbara sommarkvällen. Härligt i all enkelhet, då alla tog med sig det man ville grilla och dricka och vi har en fin boulebana på innergården.

Jag älskar verkligen alla dessa snygga, härliga och genomgoa kvinnor som blivit en sån stor del av min tillvaro och är evinnerligt tacksam för att de finns!

Vänskap i dess bästa skepnad!

Go with the flow...

2011-07-04T22:24:00.000+02:00

Hoppla hej vad tiden rusar!

Orden har funnits i tankarna, men inte velat bli nedpräntade. Mycket händer, men inga ovanligheter och det är ju det som är vardagslycka.

Mina älskade barn och barnbarn, mina underbara vänner och kärleken som finns där ibland, fyller min tid och jag njuter just nu av att bara vara.

Nu inväntar jag kommande semester och längtar till Spanien,
dit jag åker med vännen Anne om nio dagar.
Där ska vi njuta livets sötma och ta vara på det lilla i tillvaron....

varför krångla till saker och ting när det bästa är att flyta med i livets vindlingar!

En skön sommar önskar jag alla härliga människor i cyberspace!

Kanske blir det några inlägg, kanske inte... men jag kommer garanterat tillbaka!

Kram på Er!

Regnsöndag...

2011-06-19T21:36:00.000+02:00

Dagar när regnet duggar utanför fönstren och himlen är täckt att ett jämt täcke av grådis är ypperliga tillfällen att göra ingenting, eller för all del också ta tag i en del påbörjade eller nya projekt inomhus.

Själv föredrog jag det förstnämnda, det liksom passade in i livet idag.

Efter gårdagens barnbarnsbus med såpbubbleblåsning, bollsparkning, fika och andra aktiviteter blev dagen en skön kontrast.

Tog en lång sovmorgon med frukost i soffhörnan, åkte med käre ex-särbon och handlade lite gott och sedan kurade vi upp oss i varsin soffhörna och såg på film tills mamma och pappa kom på fikabesök. När han en film senare åkte hem, fortsatte jag att titta på film... är nu inne på den tredje idag. Kommer nog att få min virkade kofta färdig snart!

Nu är klockan nio på kvällen och jag himlen börjar ljusna... kanske blir det en fin dag imorgon...

Ensamseglare på livets hav...

2011-06-16T23:57:00.001+02:00

Det är både en styrka och en svaghet att ha så oerhört nära till känslorna som jag har och ibland önskar jag verkligen att jag var lite tuffare.

Jag kan vakna på morgonen och vara på ett strålande humör och mot kvällen kan det ha hänt saker under dagen som gör att sorgsenheten kommer som ett brev på posten eller för all del även tvärtom.

Precis en sådan dag har det varit idag! Från ett strålande humör efter en stunds barnbarnspussar, en långpromenad med min älskade dotter och en biltur i den vackra naturen till en sorgsen ensamhetskänsla nu när jag ska gå och lägga mig!
Usch vad jag hatar dessa stunder och skulle vilja ha någon som kramar om mig när jag känner så här.

Tatueringsfunderingar...

2011-06-14T21:12:00.000+02:00

Av någon märklig anledning väcker detta med tatueringar alltid någon form av känslor hos olika människor. Blev lite full i skratt när jag tittade på "Sommarpratarna" i söndags kväll och Amelia Adamo frågade sina gäster om de hade någon tatuering och tre av fem personer hade det. Det tyder ändå på hur vanligt det är.

Själv har jag två tatueringar som jag efter moget och noggrannt övervägande bestämde mig för att göra för fyra år sedan. Något som jag hade funderat på nästan 10 år innan jag gjorde det.

Jag ville hitta en tatuering som jag kunde stå för och som är en del av mig och när jag visste vad jag skulle göra så var det självklart. Jag kan dölja dem båda om jag vill och det känns skönt, även om jag inte skäms för dem.

Nu ska jag göra om min ängel, trots att den betyder mycket för mig, men jag vill att det ska synas mer vad det föreställer än det gör även om huvudsaken är att jag vet det själv.

Vill bredda vingarna och tatuera in mina barns namn bredvid.

G-klaven på vristen står för min kärlek till musik.

Köpte en värdecheck via Groupon för ett tag sedan på en tatueringsstudio i Stockholm och dum som jag var kollade jag inte upp dem innan, så nu får jag bita i det sura äpplet, för dit tänker jag inte gå. Det fanns nog en anledning till att man skulle få tatuera sig så billigt! Så dåliga omdömen som de fått på google så är det inte värt att gå dit, men nu har jag hittat några alternativa studios som verkar seriösa med duktiga tatuerare.

Vi får se när och var det blir... men ATT det ska bli av är i alla fall säkert!

Sommaren är här..

2011-06-13T22:55:00.000+02:00

Fort gick det... attans fort! Helt plötsligt var den här och lika fort som den kom, lika ljuvlig och förväntansfull är den... SOMMAREN!
Syrenerna är nästa utblommade och marken törstar efter regn!

Har haft underbara dagar sedan jag skrev senast. Skånedagarna fyllde mig med glädje och jag njöt till hundra procent av att få umgås med äldste sonen och hans fästmö. Det var näst intill tropisk värme och vi tillbringade dagarna vid vackra sandstränder och kvällarna med spel eller film i varandras sällskap. Avslappnat och skönt!

Hann knappt mer än hem och jobba några dagar så var det dags för en ledig dag igen, då yngste sonens flickvän tog studenten. Också det blev en minnesvärd dag som jag kommer att bära med mig i hjärtat.

All denna ledighet sammantaget med helgens kanonväder och umgänge med mina kära vänner har givit mig blodad tand.

JAG LÄNGTAR EFTER SEMESTERN!

Fyra veckor kvar att bita ihop och gissningsvis kommer de att flyga iväg lika fort som tiden gör hela tiden.

Och den som väntar på något gott...

Att fylla dagarna med liv...

2011-06-03T09:27:00.001+02:00

Dagarna går och veckorna rinner iväg... aldrig har väl livet gått så oerhört fort som det gör nu! Och helt utan ansträngning!

Jag vill inte fylla livet med dagar utan mening, utan dagarna med liv. Ett liv att minnas idag, imorgon och om många år.

Visst finns det mycket vi gör utan gammal vana och sådant som hör vardagligheterna till, men jag försöker göra det med glädje, även om det naturligtvis inte alltid fungerar.

Det där med njutning i livet är egentligen det lättaste, det är bara att öppna alla sina sinnnen och ta in så mycket det bara går och ge utav sig själv.

Är inne i en period av ömsom vin, ömsom vatten... då vår-rastlösheten drabbar mig med jämna mellanrum, men så är jag funtad och har lärt mig att leva med det även om jag måste tillstå att det kan vara lite jobbigt ibland! Då ringer jag barnen, vännerna, ex-särbon, åker och pussar på barnbarnen eller tar en tur ut med bilen och stillar orossjälen.

Så vem är väl jag att ge de goda råden... men det jag har med mig är livserfarenheten och vetskapen att vissa saker är oföränderliga och andra med lite arbete går att förändra.

Idag tar jag tåget till Skåne för att hälsa på äldste sonen med fästmö. De har nyligen flyttat till en större lägenhet, så nu kan jag bo hos dem utan att behöva trängas. Ska bli härligt med lite miljöombyte och att få njuta deras fina sällskap.

Olika privilegier..

2011-05-27T23:15:00.001+02:00

Nu sitter jag här i soffan hos min älskade dotter efter en kväll av fredagsmys med de två äldsta musketörerna. Den yngste låg i sin säng redan när mor och far gav sig iväg på fest tidigare ikväll, så honom fick jag mysa med innan.

Vi har tittat på film, ätit ostkrokar och druckit coca cola... busat i soffan och pussats och kramats. Precis så där som det ska vara! De har försökt med sina små knep för att få vara vakna lite längre och få lite mera att gotta sig med och mormor har fallit till föga. Eller man kanske snarare kan säga att mormor tycker om att skämma bort dem lite! Mitt privilegium är att jag får göra det och deras att de får bli bortskämda när inte mamma och pappa är med.

Solklart!! :)

Det tog tid innan de somnade, men i sinom tid så... och nu ska även mormor dra en filt över benen och slumra tills de kära föräldrarna kommer hem.

Nu är det bestämt...

2011-05-25T23:14:00.000+02:00

Efter många år av smärtor i fötterna av onda hallux valgusknölar bad jag för några månader sedan min husläkare om en remiss till ortopeden för att göra något åt dem. Något som jag dragit mig för länge eftersom jag vet att det är en ganska smärtsam operation och man har rejält ont efteråt. Idag var jag på besök på hos en ortoped och nu är operationen bestämd till någon gång i september. Det blir en fot i taget och rehabiliteringstiden är lång.

Jag kan trösta mig med att det blir under min favoritårstid hösten, så det kanske kan lindra det onda lite, förutsatt att jag kommer utanför dörren här hemma.

Var och tränade med kära syster ikväll och som vanligt efter träningen har jag ont i fötterna, så det känns skönt att det äntligen ska bli av.

Tills dess ska jag promenera, träna och dansa, dansa dansa!

Och imorgon blir det en timmes fotvård!

Drömmar...

2011-05-24T22:49:00.000+02:00

När är en dröm inte en dröm längre?

Är det när den är uppfylld...

när jag vaknar...

när någon säger åt mig att det aldrig kommer att gå...

när jag själv bestämmer mig för att det inte är en dröm längre...

eller

när jag får själaro!

Hur det än är...

så älskar jag mina drömmar!

Att trots allt tro på det goda...

2011-05-23T18:13:00.000+02:00

Sedan jag för ett tag sedan sade upp min prenumeration på Norrtelje Tidning så hänger jag inte med så mycket i vad som händer i min lilla stad, vare sig de glada nyheterna eller de tragiska nyheterna. Dock fick jag imorse veta att en ung man från min stad blivit så illa misshandlad att han senare avled av dessa skador. Han firade sin 23-årsdag i Stockholm tillsammans med sin flickvän och vid ett tillfälle på natten hamnade han i någon form av ordväxling med andra unga som gjorde att denna tragiska händelse uppstod.

Jag kände honom inte, men min son visste vem han var och även många i min omgivning. Det som skedde sker dagligen runtomkring oss och är för mig fullständigt obegripligt. Sånt får bara inte hända. I min naiva tro på människan och mänskligheten kan jag inte förstå hur vi har så lite respekt för varandra att något sådant kan hända och ändå så händer det.
Likväl som våld föder mera våld, vet vi att kärleksfulla handlingar också sprider sig som ringar på vatten.

Idag tänker jag på den unge mannens anhöriga och alla andra anhöriga som fått utstå efterverkningar av ofattbara händelser... jag blir mörkrädd över att det händer men vill ändå tro det bästa om människan.

Vad rädda om varandra och låt kärleken överskugga allt annat!

Märklig helg...

2011-05-15T23:46:00.000+02:00

Upp och nedvända helgen, där inget jag planerat blev som det skulle... men någonstans i slutänden ändå blev rätt bra.

Att mitt älskade fosterland dessutom blev världsmästare i ishockey för en liten stund sedan gjorde kvällen, och jag som normalt är så där lagom road av idrott kan inte låta bli att se en hockeymatch mellan Sverige och Finland.

Det blir alltid så oerhört spännande med denna hatkärlek mellan de två nordiska länderna, men ikväll låg det en aura av finsk sisu över ishallen i Bratislava och de var värdiga guldmedaljörer!!

Jag är mäkta stolt över att vara finländska!!

Envis som en åsna...

2011-05-09T22:03:00.000+02:00

Att foton och musik hör till mina favoritsysselsättningar nuförtiden är det nog ingen i min omgivning som har lyckats undgå och jag njuter så oerhört mycket när jag får smyga runt med min kamera på axeln och fotografera allt från smått till stort, se mina barnbarns utveckling i bilder, humlans surr i en fläderbuske eller måsens frihet över blånande vatten. Det finns så mycket duktiga amatörfotografer och jag vill inte jämföra mig med någon, för då tycker jag alltid att andra tar så mycket vackrare foton än jag, så jag fotograferar endast för min egen skull... det ger mig lugn, ro och jag får använda min kreativitet.

Klarar mig sedan musikstudietiden inte heller utan musik och också den är en ständig följeslagare i livet, även om jag inte inte praktiserar den så mycket mer än att den finns som en röd tråd i högtalare, hörlurar och konserter runtomkring mig.

Nu har jag ett flertal gånger suttit och fnulat och försökt få till ett bildspel eller YouTube-klipp med mina fotografier och musik jag tycker om och har ikväll äntligen lyckats.

Lite finsk sisu och envishet som en gammal åsna lönar sig för det mesta! Blir nog inte det sista jag gjort heller, för jag fick lite blodad tand.

Se klippet här på en av mina andra bloggar Själagodis.

Nu ska jag fortsätta med fotoboken med mina dikter som jag också håller på med...

men allt har sin tid och en vacker dag kanske jag följer mina drömmar.

Vitamininjektion..

2011-05-08T23:24:00.000+02:00

Vissa helger blir bara så där galet underbara utan att man anstränger sig det minsta och när söndagkvällen kommer så har man fått en vitamininjektion som kommer att räcka åtminstone hela veckan ut.

Att solen återigen visade sig från sin snällaste sida gjorde inte saken sämre. Stående fikastund med goa och härliga vänner på Åtellet varje lördag är en av veckans höjdpunkter och så även denna helg. En tur på Expo, där våra lokala företag hade utställning var en trevlig upplevelse och lördagskväll med dans och skön musik på Kontrast tillsammans med kära syster, svåger och härliga vänner.

Och som ytterligare helgbonus en dag vid havet med goa vännen Carola. Fikakorg, härliga samtal och kameran i högsta hugg bland klipporna och stranden...

Nordisk vårdag när den är som bäst!

Att välja hoppfullhet...

2011-05-04T14:20:00.000+02:00

Tänk hur snabbt man hann vänja sig vid den sköna värmen under påskhelgen som kom och tinade upp alla vintertrötta själar.

Och trots att man är medveten om vädrets nyckfullhet under vårmånaderna blir lika förvånad när snöflingor dalar i maj månad.

So what?!

Det är inget ovanligt och inget att ödsla energi på. När jag satt på bussen på väg till jobbet och såg snöflingorna dansa tänkte jag bara på hur vackert det var... lika vackert som det var att se körsbärsblommornas blad dansa i Kungsträdgården på valborgsmässoaftonens kväll.

Att se skönheten i det som sker istället för det negativa ger energi, hopp och förtröstan för allt som bara kan bli bättre.
Så även för det som sker i livets villervalla.

"Att klaga är som att sitta i en gungstol -

Du har något att göra, men Du kommer ingenstans!"

Skogens drottning...

2011-04-26T22:48:00.000+02:00

Gillar ju att ta en biltur på kvällarna i Roslagens fagra natur och näst efter en promenad längs vattnet eller i skogen är det bland det mest rogivande som finns.

Saknar dock min gamla pärla nu, eftersom man i den kunde öppna upp hela taket och verkligen andas in både himmel, ljud och dofter.

Efter en skön rask promenad med älskade syster ikväll, avslutade jag den i nästintill sedvanlig ordning med en kort biltur med lilla Joy på små skogsvägar.

Plötsligt ser jag en mäktig varelse fem meter framför bilen!

En stor älg står blick stilla i höger vägren och tittar rätt på mig, medan en lika stor betar en meter ifrån henne och två står på ängen på vänster sida om vägen. WOW, vilken känsla! Fick ett ordentligt adrenalinpåslag och kände mig lycklig över att få möta skogens drottning med kalvar. Önskar verkligen att jag haft kameran med mig!

Vårdag med sommarkänsla....

2011-04-25T21:18:00.001+02:00

Annandag påsk... med en värme likt en skön försommardag!

Förmiddagsro på balkongen med frukost ackompanjerat av fågelsång och kyrkklockans klämtande, innan det bar av för en stunds soldyrkan vid Roddarnas lokal tillsammans med goa vännen Carola. Där satt vi och njöt av solens värmande strålar och iakttog intresserat när den ena bilen efter den andra dök upp för att lägga i sina båtar för en stunds njutning på det glittrande vattnet.

Middag hos mamsen tillsammans med nära och kära under sena eftermiddagen med värme både på utsidan och insidan, skratt och småbarnsbus avslutade en härlig och avkopplande påskhelg.

Kärlek vid första ögonkastet...

2011-04-24T19:06:00.000+02:00

Gårdagens besök på pingstkyrkans loppis resulterade i ett litet vackert skrivbord...

precis det jag väntat på!

Så fort jag såg det kunde jag inte slita mig, det var tveklöst mitt och jag behövde inte tänka många minuter innan jag slog till.

Alldeles lagom stort, alldeles lagom gammalt,

alldeles lagom pris och alldeles perfekt till lilla mig!

Dikeskörning...

2011-04-24T13:09:00.001+02:00

Lika mycket fördelar som det ibland finns med att vara ensamstående,

lika tråkigt kan det ofta vara att vara det... speciellt nu när vårsolen värmer och naturens skönhet är häpnadsväckande anslående.

Det kan vara en smärtsam känsla med all denna skönhet och rastlösheten kryper sig på mig som något mindre välkommet.

Att få ynnesten att ha någon som har förmågan att njuta av detta tillsammans med är en underbar känsla.

Kommer nog aldrig att vänja mig riktigt vid det, kärleken är så viktig för mitt välmående.

Visst har jag den runtomkring mig i andra skepnader...

men inte just den som finns där bara för mig!

Vi går en underbar tid till mötes, allt är så mycket enklare... men också så kravfyllt.

Man ska hinna så mycket, göra så mycket, vara så sommarsnygg och helst vara två.

Hua... gillar inte dessa känslor, men de går över och imorgon kan jag säkert se livets möjligheter igen. Badankan simmar snart upp!

Vägen får gärna vara kurvig,

men de är de tvära kurvorna som kan göra att man kör i diket en stund.

Grodprinsen...

2011-04-14T22:13:00.000+02:00

Eller i alla fall låtsas jag att det är det!

Tycker att han är så söt så jag väntar nog ett tag med att pussa på honom... för man vet ju aldrig!

Gav mig själv detta bärnstenshalsband! :)

Överraskning!!

2011-04-14T22:07:00.000+02:00

Ett tag innan min födelsedag frågade min chef mig hur jag ville ha det med firande på jobbet och undrade om hon fick ordna födelsedagskaffe för mig på vår enhet, vilket hon fick. Vi bestämde datum till igår, så det var alltså ingen överraskning att jag skulle bli gratulerad då... MEN!! Döm om min förvåning när det på en sparkcykel kommer in ett stort inslaget paket på fot! Jag ser genast vad det är, men tror inte att det är sant!

Mina underbara arbetskamrater tillsammans med pc-teknikerna på vår avdelning hade samlat ihop till en provdocka! Jag fick också en fantastiskt vacker hortensia och en klänning som satt på provdockan. Tyvärr passade inte klänningen riktigt så jag fick lämna tillbaka den och åkte och köpte mig en annan klänning istället. Det räckte till och med till två vackra prydnadskuddar. Blev alldeles mållös och är fortfarande jätteglad. Kan inte annat än tacka Lisa som kläckte den underbara idén.

Till saken hör att jag, när jag fyllde 40, sade till mina barn att eftersom jag inte fick en provdocka då så önskade jag mig det till 50-årspresent istället. Något som de glömt och som jag heller inte tänkt på sedan dess. Men nu har jag en.. och nu ska ska här sys! Har bestämt mig för att flytta mitt sovrum till sonens rum och göra mitt sovrum till själarummet. Tapeter är redan inhandlade till sonens rum och kuddarna jag köpte idag kommer att passa perfekt! Ideérna sprutar just nu, men till helgen blir det bröllopsfest för goa vännen Cissi, så då hinns det inte med så mycket hemmapyssel! Fast då har jag ju något att se fram emot...

Lakrits...

2011-04-12T23:26:00.000+02:00

I lördags var kära syster och jag på Lakritsfestivalen i Sthlm, en dröm för två lakritsnördar som oss två. Jag hade köpt förköpsbiljetter för länge sedan och tur var väl det, för när vi närmade oss Hotell Norrtull där hela kalaset ägde rum och såg den långa ringlande kön till entrén insåg vi hur oerhört populärt detta var. Själva kunde vi glada i hågen traska in genom VIP-dörren.

Både öga och gom blev ordentligt tillfredsställda efter allt smakande och tittande och lite nostalgiska blev vi också när vi såg all finsk lakrits som vi är uppvuxna med. Smaken fick vi nog med generna och i Finland har ju lakritskulturen länge varit enormt mycket större än här i Sverige. Varje gång jag åkte till min käre far i tonåren, frossade jag i affärerna i Åbo och bunkrade med mig massor med salmiaklakrits tills jag skulle tillbaka nästa gång. I lördags handlade jag hem bland annat lakritsskorpor, körsbärs- och lakritsmarmelad och lite annat smått och gott.

Som en anekdot kan jag berätta att jag under min första graviditet var sjukligt sugen på saltlakritsstänger (mycket mer än vanligt!) och käre förste maken kunde få sticka iväg sena kvällar till kiosken för att tillfredsställa mitt begär, vilket han snällt gjorde. Allt eftersom blev jag rundare och rundare och givetvis svullnade jag även av allt saltlakrits jag åt eftersom salt binder vatten. Blev ombedd av barnmorskan att sluta äta det, vilket inte var det lättaste. Min dåvarande svärfar var övertygad om att jag hade ett lakritstroll i magen, så när älskade dottern föddes med stor svart kalufs skrattade vi allesammans.

Öppenhjärtlighetens pris..

2011-04-08T21:31:00.001+02:00

Alla gör vi saker av olika anledningar, eller bara för att vi är dem vi är. Vi handlar olika utefter sinnestillstånd, värderingar, livssituation och andra orsaker.

Kanske bloggar man till exempel för att väcka diskussion, för att trösta, för att få bekräftelse, för sin egen skull eller av tusen andra anledningar.

Att skriva om mitt liv innebär också att jag är villig att dela med mig av det till den som vill läsa utan att egentligen bry mig så mycket om vad den som läser tycker och tänker, även om jag naturligtvis inte är mer annorlunda än någon annan utan faktiskt tycker att det också är roligt om någon gillar det jag skriver.

Som människor är vi också olika, en del är tystlåtna och bjuder inte gärna på sig själva, andra pratar högt och mer än gärna om sig själva på ett mindre trevligt sätt, somliga är bara spontant öppenhjärtliga eller har andra personlighetsdrag.

Törs skriva att jag själv hör till kategorin spontant öppenhjärtlig, vilket kanske inte alltid är så bra.

Tycker om att bjuda på mig själv, tycker inte om att förställa mig och kanske ibland är alldeles för rak och ärlig. Likväl som jag ibland håller tyst fast jag inte borde eller är lite otydlig och då får sota för det själv efteråt. Alltid lär man sig något!

Har också lärt mig att allt jag skriver och allt jag säger någon gång kan användas emot mig, eller rentav till min fördel, men är just nu lite småirriterad på att människor har åsikter om sådant de inte har en aning om. Kanske därför jag inte har så stor lust att skriva för tillfället...

Men jag har varit där förr och lusten kommer antagligen tillbaka snabbare än jag tror, det finns för mycket ord, känslor och tankar i mitt lilla huvud för att jag skulle kunna vara tyst.
Varken muntligen eller skriftligen.

Imorgon blir det Lakritsfestival i Stockholm med kära syster och jag lär säkerligen komma med en liten redogörelse för hur det var i vårt njutningens Mekka!

Färdigfirad...

2011-04-06T22:50:00.000+02:00

För en stund sedan frågade bloggvännen Nincasol om jag fortfarande firar eftersom det är så länge sedan jag skrev... men jag firade alldeles tillräckligt i helgen, liksom veckan innan! :)
Behöver ta igen mig några veckor nu innan jag orkar med nya festligheter...

Hade en underbar fest med nära och kära, och härliga vänner som förgyllde min afton.

Det bjöds på tal, tårar, skratt, sång, musik och dans.

Älskade dottern hade till förmingel gjort en tipsrunda för gästerna med 12 frågor om mig, där hon presenterade svaren i ett alldeles fantastiskt bildspel om mitt liv.

Det var en glädje att få ha alla som jag tycker så mycket om runtomkring mig och jag fick det minne jag önskade mig!

Nu är det bara att sjunga vidare på

"What a wonderful world"!

Wow, vilken helg!

2011-03-27T21:58:00.000+02:00

Utan kärlek och omtanke stannar världen... och min har sannerligen snurrat extra fort denna helg!

Nu har jag blivit firad i dagarna sju, och än är inte festligheterna över. Fina kvällar med goa vänner i veckan som var, liksom med arbetskamraterna på planeringsdagarna på Bergendal i slutet av veckan.

Hann med lördagens tipsfika med bästa tjejerna innan ex-särbon hämtade mig för ett dygn av överraskningar, då det bar av emot Stockholm. Scandic hotel i Södertälje var slutmålet, där vi fick ett trivsamt dubbelrum som vi installerade oss i innan kvällens nästa överraskning gick av stapeln... en fantastiskt god middag på en libanesisk-spansk restaurang nere vid vattnet i Södertälje där vi åtnjöt grillbuffé med alla möjliga tillbehör. Några glas vin på hotellet avslutade kvällen.

Efter en god hotellfrukost bar det av in mot Stockholm, där vi hälsade på den yngste som precis flyttat till Danviksklippan, körde runt på Djurgården och avslutade med en härlig fikastund uppe i Kaknästornet med en sagolik utsikt över vår vackra huvudstad.

För mig hade det nästan räckt, men jag hann inte mer än hem för ett ombyte när kära systeryster och älskade dottern hämtade mig för ytterligare ovissheter. Jag var kanske inte riktigt lämpligt klädd för vad som komma skulle, men det fick gå ändå och vi hade en fantastiskt rolig timme i bowlinghallen innan jag blev bjuden på ytterligaren en härlig middag. Några timmar, många skratt och fina samtal senare sitter jag nu i min soffhörna med mungiporna uppdragna och tittar på mina njutningskort som jag fick av dottern!

Vänd ansiktet mot vårsolen, blunda och känn värmen som smeker Din hud.

Ta några djupa andetag av den friska luften, och känn hur energin och välmåendet sprider sig i kroppen.

Cool eller velpotta...

2011-03-23T23:36:00.000+01:00

Ibland känner jag mig som världens största velpotta! Jag kan verkligen inte bestämma mig för någonting... det är som om jag står utanför mig själv och tittar och inte får något ur händerna. Oftast blir det så när jag har för mycket runtomkring mig... precis som nack- och ryggvärken kommer som ett brev på posten när det är så. Ni vet det där med att kroppen och själen går hand i hand! Jag lovar, det är ingen myt, det är verkligen så!!

Under den gångna helgen och veckan har jag verkligen inte fått något av det jag föresatt mig gjort, framförallt inte klänningssömnaden. Jag har dragit mig för det och förstår inte varför jag inte kommer igång fast jag egentligen tycker att det är roligt.

På måndag skulle mina studier ha börjat, men även där har jag börjat vela. Inte för att jag inte tror att jag skulle klara det, utan snarare för att jag inte har tid och fokus just nu. För min del handlar det mycket om förmågan att kunna fokusera på de olika sakerna och just nu kan jag inte det!

För mycket tankar kring ett annat problem gör bara att jag blir stressad och inte kan fokusera. Min fantastiskta feldenkraispedagog var den första som såg detta... kanske för att jag haft så ont på sista tiden. Hon gav mig styrkan att ta ett beslut kring studierna, liksom ex-särbon gav mig styrkan att ta beslutet att inte sy klänningen just nu utan gå och köpa mig en!

Nu har jag helt plötsligt två läckra klänningar att välja mellan (köpte en annan för ett tag sedan men hade inte tänkt mig den till festen!)!

Jag jobbar alltså med att eliminera allt som för tillfället omedvetet stressar mig. Vad min fest beträffar är jag än så länge lugn som en filbunke, liksom jag är inför den kommande helgen. Har blivit förvarnad av ex-särbon att jag ska vara förberedd med väskan packad på lördag för att åka någonstans till söndag då jag fyller år. Dottern och kära syster yster har förvarnat mig att jag inte får planera in något på söndag eftermiddag och resten av dagen, så nu har jag bara att lugnt luta mig tillbaka och vänta!
Känner mig rätt cool vad helgen beträffar i alla fall!

Ikväll har jag haft besök av gamla goa vänner som jag inte träffat på ett tag. De kan tyvärr inte delta i min fest, så det blev en spontanmiddag hemma hos mig istället... med mycket härliga skratt och en skön stämning. Fick ovanstående vackra armband av SNÖ utan dem!

Försmak...

2011-03-22T23:24:00.001+01:00

Måndagkväll på Söder...
födelsedagspresent av vännen Cissi som tyvärr inte kan delta på festen var...
en mysig middag på indisk restaurang...
en drink på "Vampire Lounge"...
och massor av skratt och härligt sällskap!
Det kallar jag något att minnas
och jag fick en försmak av vad som komma skall!

Vårlycka är...

2011-03-20T22:02:00.000+01:00

att packa en kaffekorg med nykokt kaffe och nybakta muffins...

att ringa och bjuda med en god vän på en biltur med min lilla Joy...

att åka till havet och njuta i vårsolen...

att fånga ögonblickens skönhet med kameran...

att bara vara...

Catching the sun...

2011-03-20T11:20:00.002+01:00

Vissa dagar får mig så där härligt nostalgisk, speciellt om jag lyssnar på musik. Eftersom musiken gått som en röd tråd genom livet blir det ju naturligt att den är en del av det som framkallar minnen, liksom årstider, dofter och smaker.

Nykära lyssnade jag och förste maken mycket på ett band som heter Spyro Gyra, skön melodiös jazz. Har inte lyssnat på dem på flera år, men med Spotify öppnar sig ju alla möjligheter i världen och igår slogs jag av den där vårkänslan som jag hade då, våren -81, och letade fram Catching the sun. Helt plötsligt kändes 30 år som en vindpust och jag befann mig i vår vita Volkswagenbubbla på vägen mellan Bollnäs och Söderhamn.
Vårsolen sken, ur bilhögtalarna ljöd Morning Dance, en liten Andrea låg i min mage och vi var lyckliga.

Vackra minnen som jag bevarat långt inne i hjärtat och plötsligt blev påmind om.

Trots att våra vägar senare gick åt skilda håll är jag tacksam över vår tid, den gav mig två underbara barn och vår lycka resulterade i ännu mera lycka genom barnbarnen.

Igår fyllde mellanmusketören 4 år. Det är kärlek på hög nivå!

Nu är det söndagmorgon, jag sitter i värmen från solens strålar med balkongdörren öppen, hör fåglarna kvittra, kyrkklockan klämta, lyssnar på musik och dricker mitt morgonkaffe. Njutbart så det förslår och alla sinnen är med.

Jag lyckades till och med fånga solen på mitt vardagsrumsbord!

Designerdrömmen som vaknade...

2011-03-18T21:27:00.000+01:00

Det är nu länge sedan jag sydde och jag kände mig nästan lite ringrostig när jag började placera ut mönsterdelarna på tyget, något som jag verkligen inte borde göra med tanke på hur mycket jag sytt tidigare i livet. Men ingen fara på taket, det var bara första minuterna, sen kändes det som om jag aldrig gjort något annat. Precis som att träffa en gammal vän som man inte sett på länge och allt bara faller på plats. Rofyllt, tryggt och välbekant!

Klänningen är nu tillklippt, vilket är det tråkigaste. Nu är det bara det roliga kvar... skapandet! Det är precis som med tapetsering, grundarbetet är urtrist. Men om inte det är ordentligt gjort så blir heller inte slutresultatet bra.

På förekommen anledningen började jag rota bland alla mina tyger som ligger gömda i skåp och väskor här och där och jag upptäckte hur mycket fina tyger jag har som jag inte gjort något av. Den gamla drömmen om att bli designer "när jag blir stor" vaknade till liv, så när festklänningen är klar ska jag låta symaskinen stå framme så kanske den kommer till användning förr än jag anar.

Ordfattig...

2011-03-16T22:13:00.000+01:00

Ibland har man inte så mycket mer att säga....

Trött...

2011-03-14T22:07:00.000+01:00

Kan inte påstå att jag håller på att förta mig beträffande mina festförberedelser, har inte ens klippt till klänningen än. Som vanligt när det gäller mig så är det ketchupeffekten som gäller. Först kommer inget, sen kommer inget, och så hoppsan kommer allt...

Har umgåtts med goa vänner, haft min älskade mellanmusketör Noel hos mig i helgen och firat systerdotterns intågande i tonårstiden. En massa skratt, glädje och kärlek... men trots det är jag oerhört trött hela tiden.

Sedan en månad tillbaka har jag fruktansvärt jobbiga svettningar på nätterna. Jag som sovit bra i hela mitt liv, vaknar plötsligt 4-5 gånger varje natt och måste kasta av mig täcket trots att elementet är avstängt och fönstret står på glänt! Stundvis kommer dessa även på dagarna när jag minst anar det. Riktigt ordentliga klimakterievallningar med andra ord! Ska till husläkaren om några veckor och hoppas få hjälp, för det är inte roligt det här! Har också börjat dricka Aloe Vera, som är bra mot det mesta.

Hur som helst så börjar tiden dra ihop sig. Jag har 40 gäster som kommer till min fest och det ska bli hur kul som helst... trött eller inte! Även om jag nu mest vill sova.........

Förberedelser

2011-03-08T22:23:00.004+01:00

Dagarna rinner iväg som sand i ett timglas och jag är fullt sysselsatt mest hela tiden.

Än är det ljuspartyn, aloe vera spa-kvällar, feldenkraisgrupp, tjejträffar eller festplanering. Anmälningarna till festen har droppat in och vi är nu 36 glada vänner och nära och kära som ska festa natten lång (förhoppningsvis) den 2 april. Har bestämt mig för vilken catering jag ska beställa ifrån, vilket vin som ska inhandlas och vilken dukning jag ska ha. Glömde skriva på inbjudan att jag vill ha glitter- och glamour, paljetter eller långklänning... men det går ju att nämna det så här i efterhand också, så de som inte redan vet det ska få sig ett litet telefonsamtal de närmaste dagarna.

Av den anledningen tror jag att jag ska sy mig en ny klänning, så förra veckan var jag och handlade mönster eftersom jag redan hade tyg hemma. Tänk så bra det är att låta tyg "ligga till sig" tills man vet vad det är man ska sy av det. Köpte för flera år sedan ett mörkbrunt vackert tyg med lite mockaliknande yta som nu kommer väl till pass för den modell jag valde, så den får bli premiärklänning på min nya symaskin. Bandet inhandlades för flera månader sedan bara för att jag tyckte det var så vackert och det blir perfekt tror jag.

Slutresultatet visas här när klänningen är klar.

Solen börjar skina med sitt vackraste leende och smälta bort snön, kvällar och morgnar blir ljusare och vad gör väl än vintertrött själ gladare!
Idag är det internationella kvinnodagen, tillika fettisdagen, men semlan hoppades över och jag tycker att vi kvinnor är lika fantastiska vilken dag än på året det är!

Vamos a España...

2011-03-02T23:22:00.000+01:00

Efter att semesterplaneringen på jobbet är klar och det inte ser ut att släppas några billiga flygbiljetter så här i slutet av februari, början på mars, som det gjort det senaste åren, så bokade jag Spaniensemestern igår efter lite överläggande med min goa vän Anne som ska följa med. Fast än så länge är bara nedresan bokad, så vi har is i magen ett litet tag till.

I år har jag bestämt mig för att inte stanna tre veckor som förra och förrförra sommaren, utan det får bli två. Hoppas på en kanonsommar här hemma och vill gärna ha båda. Att få njuta den spanska värmen, träffa min far, mina bröder och alla andra nära och kära som bor i Almuñecar några veckor och sedan komma hem och göra detsamma med barnbarnen här hemma i Roslagen eller åka och njuta lite Skånesommar hos äldste sonen är allt lika värdefullt.

Fast jag hoppas att vi har sån tur att att vi är där under jazzveckorna "Jazz en la Costa" eftersom vi kommer lagom hem till Bluesfestivalen här hemma. Ingen sommar utan livemusik utomhus och jag LÄNGTAR!!

Bokmal...

2011-02-27T17:37:00.001+01:00

Ända sedan 6-årsåldern då jag lärde mig läsa har jag haft näsan i någon bok och varit helt uppslukad av böckernas värld under perioder. Minns speciellt en semesterresa runt Europa med familjen när jag var 15 år och jag hade en hel trave böcker med mig som jag läste under de veckorna. Det finns ett antal fotografier på mig i mammas fotoalbum där jag står eller sitter och har en bok i händerna.

Gymnasiets humanistiska linje gav också många tillfällen till att läsa litteratur som man "bör" ha läst innan man dör och ända sedan jag flyttade hemifrån vid 17 års ålder har jag varit medlem i minst en bokklubb. Så fort jag eventuellt gått ur en, så har det inte tagit lång tid förrän jag varit medlem i en annan. Verkar vara obotligt!

Är mestadels allätare när det gäller litteratur och har svårt för att hålla mig från bokreorna trots att bokhyllan svämmar över av böcker och de står i dubbla rader lite här och där. Efter att ha haft en lång torrperiod vad gäller läsning har jag nu kommit in i en igen. Tror att det beror på att jag var sjuk och därför fick fart på läsandet. Nu har jag svårt att hålla mig ifrån böckerna. Köpte tre böcker på bokrea igår. "Furioso", en kriminalroman av Carin Barosch Edström som utspelar sig i Stockholms skärgård. "Efterdyningar" av Anita Shreve som utspelar sig på en prestigefylld internatskola i New England (som jag redan läst ut och varmt kan rekommendera!). Och sist men inte minst Bob Hanssons underbara "Kärlek, hur fan gör man?"

Blir nog inte de sista jag köper de närmsta veckorna heller om jag känner mig själv rätt.

Böcker berikar fantasi, sinne och ordförråd och är en outsinlig källa till glädje. Och nu måste jag ju passa på att läsa skönlitteratur innan jag börjar studierna, för sen lär jag väl inte ha tid med någonting annat än studielitteraturen.

En gång bokmal, alltid bokmal!

Söder i mitt hjärta..

2011-02-24T22:06:00.000+01:00

Om jag någon gång i livet flyttar ifrån min lilla stad till Stockholm så är det på Söder jag ska bo. Sonen bor för tillfället inneboende hos en kompis som bor på Folkungagatan och stortrivs också. Där finns en avspänd mentalitet som tilltalar mig. En brokig skara av olika, men helt vanliga människor som ger färg åt tillvaron.

Har idag strosat kring Medborgarplatsen, filosoferat och varit på Salong Kazol på Folkungagatan och fått både håret och själen omhändertagna. Genom att gå med i Groupon Stockholm får jag dagligen erbjudanden på olika saker i Stockholm med upp till 70% rabatt, resor, restaurangbesök, SPA-besök mm. (Man väljer själv i vilken stad man vill ha sina erbjudanden.)
För några veckor sedan var dagens deal ett erbjudande på just ovanstående salong. Jag betalade 499:- och värdet var 1700:-. Då ingick klippning, färg/slingor, tvätt, fön och en vårdande inpackning och till det ett trevligt bemötande i en skön atmosfär. Helt klart värt pengarna och jag kommer säkerligen att gå tillbaka dit någon gång.

Erbjudandena är aktiva endast en dag och det gäller att köpa dem då, sedan är de giltiga 6 mån. Har tidigare köpt ytterligare två som jag ännu inte utnyttjat, bland annat en varm välgörande ayurveda oljemassage samt akupressur 60 min hos salong Kalpana på Kungsholmen, värde 800 kr och jag betalade 320 kr samt en timmes tatuering + uppskissning av motiv hos C.S.I Tatto på Kammakargatan, värde upp till 1700 kr och jag betalade 240 kr. Kan varmt rekommendera att gå in på länken ovan och titta, där står också hur man går till väga.

Deal eller inte, så gillar jag Söder! Mosebacke en ljum sommarkväll, Medborgarplatsen med Söderhallarna, att strosa längs Götgatan eller Hornspuckeln och bara vara eller slinka in på Söderkisen vid Mariatorget och äta en god middag...

Fick lite energipåfyllnad och har avslutat kvällen med ett glas vin och fläskfilé- och räkwok från Restaurang på G hemma i mitt lilla paradis, så nu känns det som vanligt igen! :)

Olika sorters längtan...

2011-02-23T17:06:00.000+01:00

Energin lyser fortfarande med sin frånvaro, men jag börjar bli ordentligt rastlös och det brukar vara ett riktigt friskhetstecken, precis som när jag får för mig att börja baka när jag varit sjuk. Längtar till jobbet och det "normala" livet. Är inne på min sista sjukskrivningsdag idag så imorgon får jag lite luft under vingarna igen, och förhoppningsvis lite energipåfyllnad.

Det är lätt att självkänslan får sig en riktig känga vid sådana här tillfällen och jag har flera gånger under dagarna som jag nu gått hemma tänkt på hur värdefullt det är att ha ett arbete att gå till, att ha människor omkring sig och känna sig behövd... att kunna ge.

Dagarna har tillbringats med filmer, böcker, lite fotoredigering och mycket vila, och det var ju det som var meningen. Har inte träffat barnbarnen på flera veckor nu och det börjar verkligen kännas i hjärteroten... den där längtan efter små goa armar som kastar sig runt halsen på mig när jag kommer och hälsar på eller om någon av dem sover hos mig. Men nu ska jag nog kunna träffa dem i helgen hoppas jag. Yngste sonen kommer förmodligen också "hem" i helgen med flickvännen så då får jag pyssla om dem lite också.

Men mest längtar jag efter sol och värme just nu...

Blunda och dröm...

2011-02-17T22:59:00.001+01:00

Nu är jag så trött på denna ovanliga sjukdom, som jag idag fick veta heter Vincents angina, så jag tänker inte skriva ett ord mer om det. Äter medicin, vilar och återhämtar mig!
That's it!

Delger istället några rader som kom upp i mitt huvud när jag vilade på soffan i solskenet idag...

I tystnaden

och solstrålarnas glittrande glans..

ser jag

dammkornens virvlande dans.

Borde kanske...

Orkar inte! Ska inte!

Bäst att vänta på energins återkomst

till min själsliga boning.

Blundar istället..

och låter solstrålarna smeka min kind

samtidigt som jag förnimmer sommarens vind.

Städa är silver

och drömma är guld!

Slödag/sjukdag = filmdag..

2011-02-16T22:59:00.000+01:00

Vaknade överlycklig i morse för att jag sovit som en stock hela natten utan att behöva gå upp och ta värktabletter för att lindra det onda såret i halsen och hoppade nästan jämfota när jag kände att svullnaden gått ner lite så att jag kunde svälja ordentligt... men sen såg tog det stopp!

Har varit extremt trött, så dagen har tillbringats under en filt på sängen med en trave filmer att se i datorn och min bok på nattduksbordet. Nog är det väl lite motsägelsefullt att medicin som ska göra mig frisk gör mig trött istället. Fast jag tröstar mig med att det är övergående och att jag snart är uppe och skuttar igen, för energin brukar det inte vara något fel på i vanliga fall.

Har i alla fall hittills sett tre filmer idag; "Den vita massajen", en sann historia baserad på en roman av Corinne Hofmann, "Älskaren", en mycket sensuell film baserad på Marguerite Dumas delvis självbiografiska roman och "Letters to Juliet", en ny riktigt härlig feelgood-film. Jag kan varmt rekommendera dem alla tre.... men nu blir det nog en film till innan jag ska sova,

vilken vet jag inte än.

Ett litet Ynk...

2011-02-15T16:18:00.001+01:00

Det här är verkligen inte min melodi, att ligga hemma och vara sjuk, och att hittills inte ha vetat vad det är och tycka synd om mig själv! Nej, usch och fy! Jag känner mig som ett litet Ynk... fast det låter nästan lite gulligt. Nåja, ett litet krassligt Ynk får det bli, det gör det mera uthärdligt.

Efter tre dagars antibiotikakur, sömnlösa nätter pga det onda och ingen bättring utan snarare tvärtom, ringde jag idag tillbaka till husläkarmottagningen och fick tid på förmiddagen. Nya prover, uteslutande av halsfluss, men misstanke om halsböld eller körtelfeber!!! (Vad nu körtelfebern skulle ha kommit ifrån, den som kallas för "hångelsjukan" och jag som inte ens har pussats med någon på länge!)

Tack och lov var det inget utav de misstänkta så jag blev vidareremitterad till Öron-näsa-hals-mottagningen för ett akutbesök. SÅ, med två medicine kandidater och en specialistläkare fick jag hela sjukdomsbilden av de olika sjukdomarna förklarade samt ett konstaterande om att jag har en mycket ovanlig och ytterst kraftig pågående halsinfektion där man inte kan säga vilken bakterie som orsakat det, förutom att det inte är streptokocker. Ny odling tagen och byte av antibiotikasort, samt endast flytande föda ska nog få ordning på det.

Alltid lär man sig något nytt! :)

Jag hoppas att hon var den fé jag ville träffa idag när jag vaknade och tittade ut över ett gnistrande solbelyst sagolandskap!

Ompysslad...

2011-02-14T20:00:00.000+01:00

Trots sjukstuga i lägenheten vågade han sig hit, ex-särbon, med hjärtebakelser och tulpaner och stannade sedan hela eftermiddagen för att hålla mig sällskap.

Det tycker jag var omtänksamt!

Och lilla mamsen, hon hade varit och handlat åt mig och överraskade

med en tulpanbukett hon också.

Barnen pratade jag med i telefon.

Det blev en fin Alla hjärtans dag - för det är ju omtanken som är det viktigaste!

Förhållningssätt..

2011-02-13T12:18:00.001+01:00

At the end of the day

You can either focus on what's tearing You apart

or what's holding You together

Otursförföljd...

2011-02-12T22:14:00.000+01:00

Det verkar som jag är inne i ett stim av sjukdomar och otur, som vanligt när jag kommit i gång alldeles strålande med träning och börjat få ordning på nacken och ryggen.

Efter magsjukan för några veckor sedan ligger jag nu här hemma och svettas med en riktigt ilsken halsfluss. Kände mig lite låg i slutet på veckan, men fick förklaringen till det när bakterierna som förmodligen låg och lurade i kroppen bröt ut under natten till fredagen. Det kanske rentav var tur i oturen eftersom snöovädret då drabbade Roslagskusten med obeveklig styrka och jag ändå inte kunde ta mig till jobbet eftersom alla bussar var inställda.

Inte nog med det... på onsdagkväll när jag glad i hågen gick hem från bussen efter en supertrevlig kväll med arbetskamraterna på Boulebar i Sthlm så halkade jag rätt ordentligt igen! Resultatet blev ett ordentligt uppskrapat knä, vilket ju inte var första gången direkt. Snart borde jag ha elefanthud på knäna efter alla fall!

Nu har jag i alla fall fått antibiotika idag, så snart vänder det... och banne mig om jag inte ska hålla mig frisk sedan! Då skjuter jag bort alla elaka bacillusker!!

Morgonrodnad...

2011-02-10T21:05:00.000+01:00

Försov mig i morse och blev så arg på mig själv, men istället för att rusa upp och stressa livet ur mig så bestämde jag mig för att ta det lugnt! Jag är ändå såpass snabb på morgnarna, så att jäkta tjänar inget till i alla fall.
Precis när jag fått ytterkläderna på mig och skulle gå slängde jag en blick in i vardagsrummet och möttes av en vacker morgonrodnad mot ena väggen. I det varma solskenet vilade skuggan av min ängel som hänger i fönstret och det kändes nästan lite magiskt... som om hon flugit in i rummet för att skänka mig ett vakande öga.

Glöm inte bort att livet är ett mirakel

som blir ännu större om Du älskar det!

Vad är lycka?

2011-02-06T20:07:00.004+01:00

Har följt TV-serien "Jakten på lycka" lite sporadiskt och tycker att det är ett intressant tema vad människor definierar som lycka. Helt klart är i alla fall att pengar inte betyder lycka, men trots allt gör att vi kan uppfylla en del av våra drömmar för att skapa oss lycka. Lyckan ser också olika ut från person till person eftersom vi har olika personligheter. Det som är lycka för mig är kanske inte lycka för någon annan.

Jag är lycklig när jag har mina barn och barnbarn omkring mig, när jag får skratta och umgås med mina underbara vänner, när jag utför ett bra jobb och när jag får möjligheten att göra andra människor lyckliga, om så bara genom ett litet leende. Lycka för mig är också att se en snöflinga komma dansande, att se stjärnorna gnistra på himlavalvet, en spindels vackra väv glittrande av morgondagg, att höra fiskmåsens skriande och se dess vingslag över havet en sommardag... ja listan kan göras milslång! Jag är lycklig över att jag kan se de små små tingen i vardagen, även om jag givetvis har dagar då dessa inte är så tydliga.

Fredag kväll var jag barnvakt åt min minste musketör när mor och far var på bio med de två äldsta musketörerna. DET var stor lycka! Att få känna hans små armar runt min hals, få blöta pussar och en blick som talar om att han älskar sin mormor - det är en gränslös kärlek utan några som helst obligationer! Så som all kärlek borde vara i sin enkelhet.

Lördag kom yngste sonen med flickvän och eftersom vi inte setts på en månad nu blev jag lycklig bara av att se hans stora vältränade kropp och hans leende, att få en varm kram som utan ord talade om att han älskar mig också. DET är lycka!

Lördag kväll med härliga vänner på ett stort dansgolv... skratt, prat, vin och dans, dans, dans! Och på samma dansgolv se den vackraste, klokaste och roligaste dottern i hela världen dansa loss med sina vänner och vara stolt över att vi är mor och dotter. DET är också lycka!
Att få ett telefonsamtal eller ringa till sonen i Skåne och prata om vardagliga ting, höra hans röst och veta att han är lycklig med sin fina Elin. DET är lycka!

Nybakt bröd till eftermiddagens ljusparty med mina goa vänner, mamma och syster.. värme och gemenskap några timmar en söndageftermiddag! DET är också lycka.... líksom en kväll i soffhörnan, en stickning och en bra film eller en uppslukande bok.
Och naturligtvis att få krypa upp i famnen hos någon man älskar...

Vad är lycka för Dig?

Du är bäst..

2011-02-03T23:42:00.000+01:00

Glömde igår kväll bort mig för en stund och hamnade i tankar som jag försöker låta bli att tänka... de där om att jag inte duger, andra har det mycket bättre, roligare, har jobb som de trivs med och sånt där dravel. Tittade mig i spegeln och tänkte, usch vad jag är gammal och ful! Och tjock dessutom! Tankarna höll i sig en bit in på dagen idag, ända tills jag gick och köpte mig en godispåse med choklad och saltlakrits! Bästa medicinen i mot det mesta!

Kändes nästan som på den tiden när jag hade pms... men kanske kan man ha det även efter menopausen?

Jag gillar ju egentligen mig själv och jobbar stenhårt för att inte hamna i dumma tankefällor som bara ställer till det. Och vem sjutton är inte less på sitt jobb emellanåt?!

Känner mig fortfarande lite seg efter magsjukebacillusken så jag har avstått från träning den här veckan, men jag var dock på min feldenkraisgrupp igår, och som alltid mår jag så bra av det både i kroppen och själen. Det finns något meditativt över feldenkraispedagogiken som jag gillar jättemycket, eftersom det verkligen handlar om här och nu och att känna in sin kropp. Både den och att jag faktiskt kommit igång med att träna två ggr i veckan har gjort att både nacken och ryggen känns riktigt bra just nu.

Idag när jag åkte hem bestämde jag mig för att vara snäll mot mig själv, så jag gick till Åhlens, köpte mig ett nytt läppstift och en ansiktsmask.

Åkte och pussade på, och gosade med barnbarnen, som jag inte sett på en vecka, och sen blev det en lång varm dusch, fotvård, ansiktsmask, skön musik och en mugg te.

Så nu mår jag gott igen!

Min uppmaning är att skämma bort Dig själv,

för det är Du värd. Och försök se skönheten i Din egen själ!

Total världsfrånvaro...

2011-02-01T22:18:00.002+01:00

Hade så sett fram emot söndagens ljusparty som jag skulle ha hemma hos mig med massor av goa tjejkompisar, gott nybakt som jag skulle fixa och fina saker att titta på... men vad händer?! Jo, vid femtiden på morgonen vaknar jag av att jag har vansinnigt ont i magen och tänker att det nog går över och försöker somna om. Men inte då. Det blir bara värre och värre.. och resten förstår Ni själva. Jag hade åkt på en ordentligt maginfluensa och under morgonen fick jag även feber.

Usch och fy!!

Så det var bara att börja ringa runt till alla som skulle komma och avboka söndagens trivselstund.

Sen har jag sovit, sovit och sovit och konstaterade igår kväll att jag gått miste om två fantastiskt härliga soldagar under min totala världsfrånvaro.

I eftermiddags tog jag mig ut en stund för att få lite luft i nosen och ikväll träffa käre bror med svägerska som vanligtvis bor i Spanien och nu varit här lite mer än en vecka och ska åka hem på torsdag morgon. Inte nog med att magsjukebacillusken hoppade på mig, den hoppade på dem också på söndagen. Vete sjutton var den kom ifrån?!

Har fått smeka min vackra svägerskas fina mage och känna små sparkar från en liten Oliver som beräknas komma i slutet på april. Längtar redan till i sommar när jag återigen ska åka till mitt andra hem i Spanien och få se det lilla livet i verkligheten!