Semesterro....

Trodde kanske inte att jag under dessa semesterveckor skulle skriva något i bloggen... men eftersom jag nu skulle tillbringa eftermiddagen hos min far efter att ha vinkat av mina underbara väninnor... så passade jag på att ta med mig datorn (som har varit en ständig följeslagare) för att kolla in mail, facebook och kanske läsa lite bloggar. Har annars skrivit dagbok... något som är roligt att läsa i efterhand... speciellt när man varit på dessa semesterresor.

Upptäcker att bloggläsandet tar lite för lång tid just nu... så det får bli mera när jag kommer hem.

Har haft en fantastisk vecka tillsammans med två goa väninnor... vistats hos nära och kära och haft precis de djupa diskussioner kring livet och släktskap som jag alltid vet uppstår i dessa sammanhang. Tack och lov för att mina vänner också älskar dessa tillfällen... Lise-Lotte sade att hon fick omvärdera oss finnar helt och hållet efter att ha umgåtts med oss hetlevrade och diskussionslystna i en vecka... där maten och vinet flödat...
Naturligtvis har vi också solat, badat, ätit gott och njutit av fantastiska dagar.... Sitter just nu inomhus hos min far och njuter av ac:n i köket eftersom dagen är den hittills varmaste.

Ikväll kommer sonen med flickvän... bror och jag åker och hämtar dem vid 21:00-tiden och jag hoppas att allt går bra med flyplansbyten och tidtabellsändringar...
Efter en vecka som Pia... varken mer eller mindre... så är det alltså dags att bli mamma igen!
Hönsigheten kommer som ett brev på posten... trots att jag har stor tilltro till de unga!

Varma hälsningar från ett soligt och hett Almuñecar!!!

Hasta la vista baby....

.... som Arnold Schwarzenegger sade i Terminatorfilmerna... :)

Inte för att jag är någon stor fan av dessa filmer, men kommentarerna är rätt sköna i alla fall.


Helgen har flugit iväg med en rasande fart och har tillbringats med älskling, barn och barnbarn eftersom jag inte kommer att träffa dem nu på nästan tre veckor.

Nåja.. den yngste kommer ju ner med flickvännen om 10 dgr.

Nu står väskan packad. Pass, kamera och dator ligger i handbagaget och det börjar bli dags för undertecknad att vila några timmar. Kl 03:30 blir jag hämtad av mor och styvfar för skjuts till Arlanda och 05:40 lyfter planet..

Så jag säger "I'll be back".... som Arnold också sade!

Önskar Er alla härliga bloggvänner och läsare en skön fortsättning på sommaren...
nu far jag till varmare trakter!

Bokfrossa....

Semestern börjar väl egentligen inte förrän på måndag... då jag borde ha jobbat? Fredagkväll och kommande helg räknas ju inte.... men hur det än kommer sig så har den redan infunnit sig lite.... den där underbara loja semesterkänslan!

Tidigare år har jag tagit sonen med mig ut på restaurang för att fira att nu äntligen är vi lediga tillsammans!! Fick en syrlig kommentar för en stund sedan om att det minsann är en tradition som inte får brytas... men med tanke på kommande veckors gemensamma semester i Spanien så tyckte jag att vi kan fira då istället! Jag är ju faktiskt inte gjord av pengar.... vilket somliga tycks tro ibland! Dessutom så finns ju flickvännen med i bilden nuförtiden, så den blir en mun till att mätta... och inte riktigt samma sak som när det bara var mor och son. Och självklart hade hon fått följa med om jag inte brutit traditionen i år!

Något annat som jag gör när semester börjar är att gå till bokhandeln och köpa en trave pocketböcker att djupdyka i när solstrålarna värmer min kropp, skuggan från trädens lövverk eller strandparasollet svalkar detsamma. Utan böcker och korsord ingen sommar!

I sidomenyn finns några av semesterböckerna som blir mina följeslagare... bilden är en länk till handlingen.

Av denna kväll återstår att äta en god middag med son och flickvän... hemma! Samt åka hem till sambon för en vilsam och njutbar kväll.... i helgen blir det tvätt och packning.

Rikedom...

är ej gods eller guld...

utan det är
.... härliga vänner
.... underbara barn och barnbarn
.... en kärlek som älskar mig för den jag är
.... närheten till havsbris och skogsdoft
.... hälsa och välbefinnande
.... ett varmt och välkomnande hem

.... liksom min väninnas lilla stuga, där jag
ätit och druckit gott,
tillbringat kvällen och planerat vår semesterresa.

Om inte denna vy utanför hennes stuga ger
själaro....
då är hjärtat gjort av sten.

Överraskning...

Måndagkvällens överraskning bestod av:

En gädda,
en regnbågslax
och en abborre!

fiskade av en stolt son med kompis

och även rensade av dem,
då jag lärt sonen att en riktig fiskare rensar sig egen fisk. :)

Semesterlängtan....

Denna vecka går i nedvarvningens tecken... börjar redan känna av den annalkande semestern... och jag ser verkligen fram emot den. Det ska bli så skönt att lämna Sverige till förmån för den spanska värmen.... som visserligen är något varmare än vanligt enligt min bror, som bor där nere.

Arla morgonstund på måndag sätter jag mig på planet till Malaga för 18 dagars vistelse i Almuñecar, där min far bor tillsammans med sin fru. Även min faster bor där sedan snart 45 år tillbaka och min bror flyttade dit från Norrtälje för 3 år sedan....
Halvbrodern på pappas sida bor i Granada så det är inte heller så långt ifrån....

Mina vänner frågar mig ofta om inte jag också skulle vilja flytta dit... men än så länge är det inget som lockar.... tycker att det är skönt att åka dit ett tag, men är lika glad när jag kommer hem till Sverige igen.


Jag bor i en lägenhet som min far brukar hyra ut... men som jag har till mitt förfogande när jag kommer dit. Efter någon dag kommer två väninnor och skall bo tillsammans med mig och samma dag de åker hem kommer yngste sonen med flickvän ner. Särbon jobbar tyvärr... så vi får ha en egen semester när jag kommer hem!

Min fars hus är alltid öppet för vänner, släktingar och bekanta och det är alltid lika fantastiskt att få vistas i denna värld av excentriska och härliga människor fulla av livslust.... mycket filosofiska diskussioner om livet brukar det bli!

Maten och vinet flödar, liksom de olika språken. Jag får tillfälle att prata både svenska, finska, spanska och engelska... och ibland blir det ett enda sammelsurium... men alla förstår varandra och det är ju det som är huvudsaken. Livet är okomplicerat och enkelt... det blir en ordentlig batteriladdning.

Intresse eller livsstil....

Efter denna helg har en fråga aktualiserats som ofta passerat min hjärnas vindlingar sedan jag träffade min särbo för snart 8 år sedan... och den handlar om bilar!

Varför har kvinnor och män så olika förhållningssätt till, och intresse av bilar?? Och nu vill jag verkligen inte dra alla män över en kam... ej heller kvinnor förstås!

Jag inbillar mig att jag är som de flesta kvinnor... jag vill ha en fungerande billig och bensinsnål bil som kan ta mig från punkt a till punkt b... är den dessutom lite pigg i motorn, rolig att köra och lite häftig så är det en bonus som man får på köpet. Min bil uppfyller alla dessa kriterier... jag är personligen väldigt kär i min "gula fara" och älskar att köra bil.

Min särbo hör till den kategorin människor som är född med bensin i blodet... har arbetat och arbetar inom åkeribranschen... och har ett genuint intresse för amerikanare! Inte raggarbilar... näh, det fick jag inte skriva... det heter amerikanska bilar! :)
Ser vi en sådan bil i en film... ett TV-program... ute i trafiken eller någon annanstans, så vet han exakt vad det är för bilmodell, vilken årsmodell och nästan var den är tillverkad. Helt otroligt i min värld... som består av böcker, kultur, skapande och andlighet. För honom är min värld lika otrolig.... men ändå så finns vi där för varandra. Olikheterna gör ibland att jag tvivlar... men ger också mycket tillbaka och helger som denna.. som varit fylld av amerikanska bilar och alltså egentligen inte är jag... har varit såå fantastiskt rolig!

En lördag varje sommar anordnas American Car Show i Norrtälje och denna helg var en sådan! Särbon... som bl a har en Chevrolet Camaro (fråga mig inte om årsmodell.. *fniss*... men se ovan) brukar åka in i Societetsparken och ställa ut sin bil... mest på kul och för att ha någonstans att sitta och fika mellan alla vandringar bland utställda bilar. Jag brukar sluta upp någon gång under eftermiddagen och tillbringa resten av dagen tillsammans med honom... förhoppningsvis har han hunnit träffa alla "gamla" bilpolare då och hunnit prata av sig, för mig, obegripligheter om motorer och ditt och datt. I år var det faktiskt kul... eftersom jag hade min nya kamera med mig och kunde fokusera på vackra motiv och bilder. Nedan endast ett litet smakprov... det blev över 100 bilder!!!


Det som fascinerar mig med denna bilkultur är hur olika de människor som sysslar med detta förhåller sig till sina älskade bilar. För min särbo är det ett genuint intresse... för hans bror är det en livsstil.... han verkligen lever femtiotal. Hans hem ser ut som taget från femtiotalet, hans musiksmak andas samma tidsanda... liksom hans kläder och frisyr. Och var och en blir ju salig på sitt!

Jag avslutade i alla fall min lördagkväll med att för första gången i mitt liv åka i en (förlåt älskling!) raggarbil...
en Cadillac cab -59 och cruisa runt på sta'n...
Tro't eller ej, men det var häftigt och jag blev i alla fall lite salig!

Energiboost...

Läste tidigare ikväll på Annikas blogg att hon skulle dejta Ernst och undrade i mitt stilla sinne hur detta kunde vara möjligt... han skulle ju dejta mig! Sen kom jag på att eftersom han i sin mjuka manlighet har alla dessa kvinnliga sidor som många "vanliga" män förfasar sig över så kan han ju naturligtvis klona sig... det är ju precis så vi kvinnor får göra ibland....

Från en vacker och sommarfräsch dejt med Ernst... gick jag vidare till nästa dejt... med Simon och Thomas. En något mer exotisk... men även den mycket trevlig.

Emellan dessa två hann jag också vila från ruggvädret en stund i ett varmt och skönt solarium.

Har avslutat kvällens energiboost med att titta på tangotävling på finsk TV... något som sonen tyckte var riktig tantvarning... hahaha! Den finska själen kommer riktigt till sin rätt i denna underbara musikform.
Och lite tantvarning är det nog.... men vem bryr sig!

Det tunga artilleriet....

Efter en jobbig dag av smärta i rygg och nacke beslutade jag mig på inrådan av arbetskamrater att ta kompledigt efter lunch för att åka hem och vila och ta hand om mig själv samt försöka få tag på någon som skulle kunna hjälpa mig att bli av med låsningen i ryggen.

Den första jag alltid ringer i sådana sammanhang är min Feldenkraisterapeut... som är en fantastisk kvinna. Jag gick hos henne individuellt under ett års tid när jag var riktigt illa däran i nacken. Efter det ett år i grupplektioner som gav mig oerhört mycket och fortfarande ger... eftersom man kan anmäla sig till dessa grupplektioner närsomhelst under terminen och komma vid behov om det finns plats. Hur som helst så fick jag inte tag på henne under dagen... möjligen har hon semester...

När detta inte går ringer jag till en duktig kiropraktor som jag också gått hos för flera år sedan... egentligen lite motvilligt eftersom Feldenkraispedagogiken motsäger sig sådana manipuleringar av kroppen som en kiropraktor utför... men han brukar kunna ta emot utan alltför lång väntan och jag brukar dessutom bli hjälpt snabbt. Därav kallar jag det för det tunga artilleriet...

Fick en återbudstid hos honom redan på eftermiddagen och jag känner mig nu nästan som en ny människa... dock är det Feldenkrais som gäller i min värld sedan jag upptäckt det.
Se länken ovan..

Ikväll kom sonen hem... mysigt! Sällskap och roliga samtal med underfundigheter är vad jag bjuds på då! Tackar gudarna för mina underbara ungar!

Har också varit fotograf ikväll.... åt en väninna som bad mig fotografera henne för att kunna lägga upp lite nya fina bilder på facebook. Jättefina blev de... men så hade jag också ett vackert motiv!

Hittade nedanstående vackra text på en sida på nätet:

Det är i det lilla som jag finner det stora.
Det är i det tysta som jag finner min melodi.
Det är i det mörka som jag finner mitt ljus
och det är i mitt hjärta som jag finner mig själv.

Ensamhetens lov....

Jag hade nog aldrig trott att jag en dag i livet skulle tycka att ensamheten ibland kan vara skön... sällskapssjuk, social och rastlös som jag kan vara! Men som med mycket i livet så kan man ju vara glad att det går att ändra på sig.... liite i allafall.

Fast om jag verkligen vore ensam... utan, barn, kärlek, föräldrar, syskon och arbetskamrater och vore tvingad att leva i den ensamheten så vore det nog inte så skönt! Är den självvald så blir den riktigt behaglig... som ikväll!

Min mångårigt trasslande nacke och rygg har de senaste veckorna gjort sig påmind ganska ordentligt och jag brukar vara duktig på att hålla den i schack... men alltså inte nu. Så när jag kom hem bestämde jag mig för att inte göra ett skapandes dugg mer än att försöka lindra min smärta, vilket jag faktiskt lyckades med! Det blev en skön stund på sängen med nya Taratidningen som kom med posten idag... en timmes yoga.... och en halvtimme på spikmattan med Puccinis Madame Butterfly i bakgrunden, som förmodligen kommer att bli en halvtimme till innan denna dag är till ända.

Dessemellan gjorde jag en god och nyttig tallrik frukt och rökt kalkonbröst till middag!

Nu är det soffhörnan med lite tända ljus som gäller en stund... med tankarna flödande av miljoner djupsinnigheter...

Jordgubbssylt och själaro...

Oj, i vilken rasande fart denna dag har gått!
Förmiddagens undervisning gick som sig bör... alldeles utmärkt... och eftermiddagens arbete har bara rullat på. Fick skjuts hem från jobbet med särbon för att slippa åka buss med den stora jourväskan... eftersom jag nu är jour i fyra dagar.

För en månad sedan skrev min bloggvän Sissel i sin blogg om att hon kokat sylt på jordgubbar, rabarber och vanilj och jag blev så nyfiken på receptet. Häromdagen så fick jag det på mailen och nu ikväll så blev det alltså av. Åkte till ÖB och köpte jättefina billiga syltburkar... köpte jordgubbar.... åkte till syrran och fick en mängd rabarber... handlade socker, vaniljstänger och natriumbensoat... men sen tog det stopp!! Citronsyran jag behövde enligt receptet fanns inte att uppbringa på "min" lilla lokala affär Norrköp, inte heller på stora Flygfyren och när jag åkte till Coop så fanns den inte bland kryddorna där heller! Shit.. tänkte jag! Vad ska jag ha nu istället?? Samma tanke hade tydligen en dam som också stirrade in i det tomma hålet i hyllan där det borde ha stått citronsyra.... och uppenbarligen såg vi båda rätt handfallna ut eftersom det kom ytterligare en kvinna som tittade på oss och sade att vi skulle titta bland bakprodukterna. Tack och lov för henne!!

Det vi konstaterade båda två var att det är ju i alla fall väldigt roligt att folk faktiskt tar vara på bär och frukt... oavsett om det är till sylt, saft eller kompotter.

Nu doftar köket av jordgubbar och vanilj... och själv känner jag en stor själaro..... som alltid när jag har varit kreativ på ett eller annat sätt.

Att ta vara på stunderna...

Igår kväll kom han hem.... min älskade yngste son! Jag och särbon åkte till Stockholm och hämtade honom på T-centralen 23:30 och fick oss en härlig redogörelse över tältplatser... pengaprioriteringar och annat smått och gott som hänt under dessa Göteborgsdagar. Kanske lika bra att mamma inte visste allt innan. :) De hade i alla fall tillbringat de flesta dagar i Partille på en handbollscup där flickvännerna deltog...

Det jag dock redan visste var att han första dagen hade fått andra gradens brännskador på axlarna efter att oskyddat ha gått utan tröja med redan flagande axlar.... för naturligtvis ringde han och berättade det samma dag.... och gjorde sin mor orolig!

Tur i oturen träffade han föräldrarna till kompisens flickvän, båda arbetande inom vården... som läkare och sjuksköterska.... och som var de som konstaterade ovanstående och tittade till hans axlar varje dag. Eftersom jag ändå inte kunde göra något rekommenderade jag honom att ta sig till första bästa apotek och köpa en salva som är en dunderkur mot brännblåsor... och dagen efter var de redan bättre... tack och lov!

Inte är de vackra hans axlar... och han kommer heller inte att kunna sola dem när han och Louise kommer ner till mig i Spanien om tre och en halv vecka... men han har åtminstone lärt sig av sitt misstag, även om det står honom dyrt!

Han kom... och han åkte igen... och det verkar vara en moders lott att ta vara på stunderna av mamma-tankning som en yngling som skall frigöra sig behöver. Lite tvätt, mat, sömn i egen säng och mamma-prat var tydligen det som behövdes för att kunna fara iväg igen.

Så länge det är så... så tar jag det gärna!

Annars har dagen bestått av promenad mellan duggregnen.... tillvaratagande av helgens oplanerade stunder och tvätt av tre maskiner hos särbon eftersom min tvättmaskin fortfarande är trasig...

Nu återstår en stund på spikmattan för att eliminera min nack- och huvudvärk... sedan en liten stunds god läsning innan sömnen får infalla.

Godispussar och jordgubbstårta....

Jag tycker att det är härligt med dagar som inte riktigt blir som man tänkt sig.... eller snarare oplanerade dagar.....


Loppislolla som jag är... var jag på åtminstone en loppis idag och fyndade. Köpte bland annat en rolig bakform som jag genast ville prova när jag kom hem. Ur denna bakform skapades en chokladjordgubbstårta som inte alls blev som bagerskan ville.... rätt misslyckad enligt mig själv.... men vansinnigt god.

Till detta tillkom min lilla goding, Noel, som behövde få vistas hos mormor när mor, far och storebror var på andra äventyr. Ett helt gäng godispussar och lite jordgubbstårta senare... mår jag som en prinsessa.

Nu blir det lite lax och färskpotatis...

Konst-igt....

I min lilla stad finns en vacker å som flyter genom den.... på sina ställen i lummig grönska... och på andra ställen genom vackra strömmar och vattenfall...

För några år sedan.... (minns inte exakt när).... började lokala konstnärer att ställa ut sin konst i ån... något som väckte opinion i både positiv och negativ riktning. Detta sker under några veckors tid under sommaren och är... enligt min mening... ett roligt inslag av den lokala kulturen.

Ikväll har jag och särbon varit ute i sommarkvällen.... druckit kaffe på sta'n... åkt Camaro i vår ljuvliga natur... och tagit en promenad längs en del utav vår vackra å. Eftersom kameran numera är min ständiga följeslagare... följer ett litet smakprov på konsten i ån.

Sen är det upp till var och en och tycka att den är konst-ig eller inte....