Fredag igen!

Senaste veckan har rullat på i ett rasande tempo, det har varit något så gott som varje kväll och jag har sent omsider stupat i säng. Så plötsligt är det fredag igen, utan att man egentligen fattar hur det har gått till, det var ju precis fredag!!

Det innebär också att mitt arbetsbyte närmar sig. Tre dagar kvar på "gamla" jobbet och sedan ska jag ut och pröva mina vingar. Känslan av overklighet ramlar över mig ibland, men när jag idag började packa ihop mina saker för att ta med mig hem eftersom jag hade bilen förstod jag att jag förmodligen inte kommer att komma tillbaka dit... 

Har inte flyttat på mig från soffan många meter sedan jag kom hem idag, bara för att göra i ordning en skål med jordgubbar och melon och hälla upp en glas Baileys. 

En skön avslutning på en hektisk vecka och imorgon är en annan dag! 

Tillökning i släkten...

Så fick jag då äntligen lägga ut några bilder på mina blivande "barnbarn", de gudomligt söta små Maine coon-kattungarna och berätta den roliga nyheten att älskade sonen i Skåne och hans fina fästmö skall få tillökning till sin lilla familj i form av dessa.

Från början skulle Elias ge en av kattungarna till Elin i födelsedagspresent den 9/3, fast de skulle inte få hämta honom förrän den 29/3 eftersom han fortfarande är så liten.

Jag var införstådd med överraskningen och lovade att hålla tyst, men så för några dagar sedan kunde han inte hålla sig längre, vilket är ett nära släktdrag som vi har. Både jag, dottern och äldste sonen har nämligen ytterst svårt för att hålla tyst längre stunder när det gäller överraskningar för att vi tycker att det är så roligt att överraska.

Elin blev naturligtvis själaglad, speciellt eftersom hon länge velat att de skulle skaffa en kattunge och Elias bestämt nekat till detta. Uppenbarligen hade han nu ändrat sig och han blev handlöst förälskad i lille Mattis när han var och hälsade på katten hos uppfödaren första gången. Både Elias och Elin fick nu blodad tand, så det blev också en liten Mira som sällskap till Mattis också och jag vet att de kommer att få ett helt underbart kärleksfullt hem!

Inspirationsdag...

När mamsen frågade mig för ett tag sedan om vi skulle åka till Syfestivalen på Älvsjömässan var jag egentligen inte så speciellt sugen på det. Det var visserligen rätt länge sedan jag var där, av olika anledningar har det inte  passat just när den har varit.
Har dessutom hur mycket tyger och garner som helst och diverse kreativa projekt på gång, så jag har egentligen inte haft någon anledning att åka. Men det är ju inte det som är grejen, det är alla fantastiska inspirerande människor som finns där! 

Nu blev det så i alla fall, vi åkte tidigt på förmiddagen och var hemma vid 18.00-tiden på kvällen, trötta i benen och huvudet, men uppfyllda av en massa ideér och jag ångrade inte en sekund att vi åkte.
Inte ett endaste garnnystan skulle komma innanför mina väggar innan jag är klar med mina femtioelvatusen pågående projekt hade jag bestämt... men men!!
Jag blir alldeles salig av att gå och känna på alla fina garner i regnbågens alla färger, så något var jag ju bara tvungen att köpa! 

Hittade också ett underbart gardintyg som passar så fantastiskt fint hemma hos mig, så det fick också följa med hem!  Svårt att gissa vad jag har för favoritfäger?!!
Vilken tur att det bara är två gånger om året, annars skulle jag bli ruinerad!

Varför jobba när det finns så mycket annat roligt man kan göra!! ;)

Utlovat resultat...

Ja, jösses vad tiden går!!
När jag köpte garn till en utav de 4-5 handarbeten som jag alltid har på gång samtidigt, lade jag ut en bild här på bloggen och en mönsterlänk till koftan det skulle bli.
Det var i augusti 2009!!
Utlovade också en bild på det färdiga resultatet, vilken nu kommer här eftersom koftan varit färdig någon månad. Är supernöjd och fortsätter nu med nästa projekt!
(Klicka HÄR så hittar Du länken!)

Nya ögon...

Oj, så mycket omtumlande tankar som dykt upp i mitt huvud den senaste tiden. Lite ångestladdat måste jag erkänna att det känns att byta jobb efter 12 år på samma arbetsplats och hela mitt yrkesverksamma liv inom Stockholms läns landsting. De finns de som tror att jag kommer att vara tillbaka efter några månaders tjänstledighet och andra som tycker att jag är väldigt modig som "kastar mig ut" på den privata arbetsmarknaden. Som tur är så tycker majoriteten det sistnämnda!

Jag är oerhört tacksam för att jag fick tjänstledigt under min provtjänstgöring och det är en trygghet att veta att jag kan komma tillbaka om jag av någon outgrundlig anledning inte skulle trivas eller arbetsgivaren inte skulle tycka att det fungerar, men min magkänsla säger mig att jag kommer att trivas ypperligt! 

Jag har på sista tiden sett min nuvarande arbetsplats med helt andra ögon, och jag kan lugnt säga att det inte är med blida.
Det är helt enkelt dags att gå vidare och det är bara en och en halv vecka kvar!

Märker också hur jag börjar öppna ögonen för andra drömmar som funnits i mina tankar och ser möjligheter öppna sig om jag bara skulle våga vara lite wild and crazy. 

Såg ett underbart litet hus i engelsk stil (se ovan) utanför Landskrona och blev blixtförälskad!

I tanken bor jag redan där... men de ekonomiska förutsättningarna finns inte just nu.

I sinom tid vet jag att allt kommer att ramla på plats!

Vilda fåglar upplever mer än tama... som en vän skrev till mig på facebook! 

Ro...

Jag har sedan några veckor tillbaka tagit fram min undangömda och glömda spikmatta som jag så flitigt använde under en lång tid när jag köpt den för några år sedan. Märker åter hur den lugnar och ger avspänning, så nu får den ligga framme på yogamattan tillsammans med min spik-kudde hela tiden.

Den bästa stunden jag kan ge mig själv för att få ro är att ta en varm dusch eller ett varmt bad med sköna oljor, sedan tända ljus och doftande aromamelts, sätta på rogivande meditationsmusik och lägga mig på spikmattan och försöka låta tankarna stillna. Det sistnämnda är inte alltid det lättaste, men efter 15 minuter brukar jag bli så avslappnad så att det nästan ger sig av sig själv. Jag kan varmt rekommendera alla att låta Mirabai Ceibas vackra röst leda in i stillhet, meditation och kundaliniyogans underbara värld.

Hoppas jag inspirerat någon! :)

Hjärtats längtan...

Ibland översköljs jag av en riktigt djup längtan efter mina barn och barnbarn, och då speciellt efter sönerna, som inte längre bor i min lilla stad. Dottern och barnbarnen försöker jag träffa åtminstone en gång i veckan, vilket inte alltid är det lättaste när jag kommer hem sent och ibland är uppbokad även på helgerna. Den yngste sonen försöker jag också träffa med jämna mellanrum eftersom jag ändå är i Stockholm varje dag, medan det av naturliga skäl blir längre mellan gångerna jag träffar den äldste sonen då avståndet är så långt...

Denna helg fick jag mig en riktig överraskning när den yngste sonen plötsligt stod utanför dörren tillsammans med  en kompis och tänkte stanna över natten eftersom de skulle ut och festa i hemstaden. Han ringde först och frågade vad jag gjorde och när jag talat om det, sade han helt plötsligt att han glömt varför han ringde! Vilken spjuver!! Roligt var det, och de hade kompisens dator med sig och visade fotografier och undervattensfilmer som de tagit när de var i Thailand över jul.

Älskade dottern och bröderna Bus hade jag inte träffat på långt över en vecka nu, så idag var jag bara tvungen att åka dit när jag kom hem från jobbet och ladda lite mamma- och mormorsenergi! Hade en mysig stund med dem innan de skulle gå och sova....
och sen var det bara äldste sonen kvar!

Det är tur att det finns telefoner som används flitigt eftersom jag inte vet när vi ses nästa gång,
så ikväll har vi pratat en lång stund och mamma njuter!

Glöm inte bort att vara rädda om varandra!

Cogito, ergo sum...

Har sedan många år tillbaka varit både intresserad och fascinerad av astrologi och hur väl personliga horoskop överensstämmer med både mig själv och nära och kära... hur viktig födelsetiden och platsen är för att veta var planeterna förhöll sig i förhållande till varandra vid den tidpunkten och denna påverkan på våra personligheter.

Speciellt intressant blir det när man försöker förstå varför man handlar som man gör i vissa situationer och faktiskt upptäcker att sammantaget med händelser man varit med om och när och var man är född så finns det förklaringar. Jag är en typisk vädur med månen i lejonet och ascendenten i vågen! 

Ännu intressantare blir det när man, som jag nu gjort, upptäckt numerologin och märker att även dessa nummer  överensstämmer med astrologin, som i mitt fall 2, 1 och 6. Det är helt klart en spännande värld att utforska och ett oerhört spännande sätt att lära känna sig själv!

Ett av mina latinska favorituttryck är "Cogito, ergo sum!" som myntades av filosofen René Descartes. 

Och inte förutan, så råkade han faktiskt vara vädur också! :)