Ljuvliga nostalgi...

Ju äldre jag blir, desto mer lättrörd blir jag... men något som alltid fått mig rörd till tårar är skolavslutningar och studenter. Det räcker med att jag ser ungdomar med studentmössor på sig, eller som när jag igår morse passerade Rodengymnasiet och såg elevernas olika flak och lastbilar smyckade med diverse bättre och sämre citat och utryck, men ändock fick känslan av nostalgi och vemod inför en av de roligaste tiderna i livet. Tårarna kommer som ett brev på posten och någonting känslofyllt kramar om i bröstet....

Sonen liknade kvällen innan studentdagen vid att som 8-åring ligga i sängen och vänta på julaftonen... en härlig liknelse som bara bekräftades av den lycka som strålade ur ögonen på honom när han kom utrusande från skolan! Det kändes i hjärtat, magen och hela kroppen hos mig.... det kan jag lova!! Åsynen av hans glädje och förväntan över att få åka på flaket som de lagt ner själ och hjärta i dagarna innan och valt musik till och lyckan över denna dag som han väntat så på fick mitt modershjärta att kapitulera igen! Att ungdomarna haft champagnefrukost och inmundigat en del i dryckesväg gjorde säkert sitt till... men de var sååå ofantligt trevliga och skötsamma allesammans, så det märktes föga. Och att vädret inte visade sig från sin bästa sida.. utan paraplyerna stod som spön i backen verkade inte beröra de nykläckta studenterna ett dugg. De strålade som tusen solar i alla fall! Ska man ska tro uttrycket att regn ger lycka, så kommer de att få all den lycka de förtjänar.

Studentmottagningen gick som en dans, alla var oerhört nöjda, inte minst studenten själv som gav mig och ex-maken en drös med lovord över anordnadet! Kl 02:30 på natten hämtade jag en lycklig son med f d flickvän från studentfesten på Campus Roslagen och vi kunde alla somna med ett leende på läpparna... jag på soffan, Marcus och Louise i hans rum och Elias och Elin i min säng!