Nöjd... missnöjd!
Harmonisk... rastlös!
Nöjd... missnöjd!
Harmonisk... rastlös!
Nöjd och harmonisk jämt vore det optimala!
Glad för det mesta... men tänker åt skogen för mycket! Varför måste jag göra det?
Var det så här det skulle bli? Är jag där jag vill vara? Gör jag det jag vill göra?
Det var helt klart enklare 1961!
2 kommentarer :
Jag tror att det är sunt och väldigt, väldig mänskligt att ställa sig de där frågorna... Man vill ju någonstans utvecklas och känna att allt känns "rätt". Men samtidigt blir det någon slags frustration i nuet - svårt att riktigt njuta fullt ut av här och nu.
Jag har coachat mig själv i över ett år för jag kännt att det fattas något (36-årskris tänker jag :). Efter MYCKET läsade i "klokböcker", grubblande och analyserande har jag nu kommit igång med en coachutbildning. Så galet roligt - helt rätt! Och nu har jag ett inspirerande mål att jobba mot.
Men jag har också mediterat en hel del och kört mindfullnessövningar. Det balanserar upp allt grubbel i huvudet och får mig bland att känna mig mer glädje över det lilla. Och får mig att hitta mina egna kloka svar :) ("Intuitionen lyser ofta med sin frånvaro, så länge vi energiskt letar efter en lösning eller ett svar på ett problem")
Så även om jag inte är precis där jag vill vara idag så accepterar jag mig här där jag är i livet just nu (öum... ja, inte ALLA dagar måste jag ju erkänna. Frustrationen smycker sig på då och då :P)
Men jag njuter så mycket jag kan... Som tex nu, när jag klappar min kärleksfulla katt. Det är lycka... :)
Sköt om dig. Stor kram,
Helene
Hej Pia!
Nu hittade jag också tillbaks till dig.
Vad kul!
Äh ,,, bättre 1961 eller 50-årskris?
Närå.
Glöm allt det där, vetja.
Det är bara att köra på serru.
(säger jag alltså. Hm ... Är jag helt ärlig nu måntro? Ska fundilura lite på de´ där, tror jag bestämt)
Ninacian
Skicka en kommentar