29 januari 2012

Förändringsbenägen eller obeslutsam...

De som känner mig vet nog att jag är en av de största velpottorna som går i ett par skor. Har väldigt lätt för att råda och bestämma åt andra, men när det gäller mig själv så kan jag ändra mig tusen gånger... och inte ens när jag bestämt mig så är det skrivet i sten. Måste alltid ha en reträttväg ifall saker och ting inte skulle bli som jag tänkt. Förändringsbenägen eller obeslutsam?! Det känns mest positivt att använda sig av det förstnämnda.
Dåligt eller bra... eller kanske bara fegt?!

Det är precis så det är med min blogg och skrivandet här. Känner allt som oftast att jag inte har tid eller lust att fortsätta, men så när jag väl sitter här med laptopen i knäet och låter fingrarna flöda över bokstäverna på tangentbordet så är det så självklart. Varför skulle jag sluta med något som jag tycker är roligt egentligen?!
Återigen handlar det om prioriteringar! Precis som med min träning. Där bestämmer jag mig stup i kvarten, det börjar alltid bra men slutar alltid med att jag struntar i det för att jag tycker att det är så tråkigt! Jag har helt enkelt inte hittat min grej.
Nu har jag sagt upp mitt medlemsskap på Actic och ska börja på Norrtälje Träningscenter istället. Det blir närmare för mig efter jobbet och det finns mera pass att välja på senare på kvällen eftersom jag kommer att komma hem så sent på dagarna när jag börjar mitt nya jobb. Det vore väl självaste... om jag inte skulle kunna hitta något som fångar mig såpass så att jag för en gångs skull skulle slippa velandet!

Efter en halv veckas förkylning men fortfarande lite pip i luftrören ska jag nu i alla fall ta mig ut på en skön söndagspromenad i det vackra efterlängtade solskenet!
Skön söndag på Er alla!

5 kommentarer :

delfinolins hälsoblogg sa...

Visst får vi vela - även du - eller hur :)
Lyssna på maggen o ditt inre, så vet du - att du förhoppningsvis hamnar så rätt här i livet som du är värd :)
Kraftgivande kramen på dig
:D

Anna sa...

jag tillhör nog också den veliga typen :)
En kund jag jobbade hos tidigare sa att ni i Enköpinge är ett veligt släkte för sig :)
Kram

Livet och vardagen sa...

det är nog inte så lätt alltid att vet vad man vill. Det finns ju så mycket att välja på hela tiden. Och ibland vill man så mycket allting av så det blir inget alls...

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Håller med "Livet och vardagen", utbudet är ju oöverskådligt! Hur ska man veta vad man vill? Att vela är inte alltid något negativt, det kan vara att ge sig tid att välja, att bestämma sig för något.
kram E

Pia sa...

Ni har så rätt allihopa!
Det känns ju skönt att inte velighet är någon dålig egenskap i alla fall! ;)
Kram på Er! :)