5 juni 2013

Tankar om tid...

Tänker ofta på hur vi människor förhåller oss till tid, och då tänker jag inte på tid som uret, som talar om för oss när vi ska gå upp, äta, sova osv, utan snarare tidens och årens flykt.
Åldersnoja... inte jag inte!! Eller kanske lite ibland?!
Om man lyckas med konststycket att vara i nuet så mycket som möjligt tar man också vara på tiden på ett helt annat sätt än om man stressar runt som ett torrt skinn. Har själv märkt hur mycket effektivare jag är när jag är "med" i det jag gör, oavsett vad det är för någonting. Jag tycker att det finns en effektivitet i lättja också, hur konstigt det än kan låta!

Är så glad och tacksam över all erfarenhet livet givit mig, även om det många många gånger varit den tuffa och hårda vägen. Jag hade helt klart inte varit den jag är idag utan dessa.
Morgnarna på bussen är min reflektionstid, då sitter jag i mina egna tankar och reflekterar över tillvaron och ser naturens och årstidernas skiftningar... något som är så markant och ett så tydligt bevis på tiden.
Minns hur lång man som barn kunde tycka att en timme var, för att inte tala om sommarloven som man tyckte var underbara och evighetslånga!
Det känns som det var igår jag var 5 år och pappa vann en nalle åt mig på Skansen, igår min dotter var 5 år och blev storasyster för första gången, igår den äldste sonen var 5 år och rasslade runt på sin cykel så stickor och strån rök runt husknuten och igår som den yngste sonen var 5 år och den lyckligaste killen som fanns för varje liten fisk han fick på sitt metspö...
Jag kan räkna upp otaliga händelser vid olika åldrar både vad gäller mig själv, mina syskon, mina barn och nu också mina barnbarn. Konstaterar också att alla dessa händelser, vackra minnen och jobbiga situationer är en sådan stor del av mig, så hur skulle jag kunna vara 15, 20, 25 eller 30 nu?!

Månne jag bara får uppleva många många underbara årstidsväxlingar, glada stunder och mina fantastiska barn och barnbarns utveckling, då tar jag gärna det onda med det goda!
Att se livets dagar som vattendroppar, lika glimrande som förgängliga,
borde göra oss mera rädda om dem...

Kärleksfullast,

1 kommentar :

tankar från mitt fönster sa...

Jag kikade in hos dig i den varma men blöta sommarkvällen. Din blog och din text gör mig glad.Att läsa om dina tankar om tid är fint. För mig går tiden fortare - nyss var det 1 juni, kdå jag lade in en dikt om 100 sommardagar. Nu är det snart midsommar. I alla fall önskar jag dig en skön och fin sommar. Tittar nog inte in klså mycket förrän i slutet av sommaren.
kram