Efter en jobbaredag med huvudet fullt av andra tankar kring livets förvecklingar och tillfällen beslutade jag mig för att ta en riktigt lång, skön och rask promenad i det varma vårvädret för att rensa huvudet och få mig en skön motionsstund.
Det tog en liten stund innan jag kom iväg och när jag äntligen kom utanför dörren upptäckte jag att det började dugga lite lätt. Fortsatte att gå och tänkte att ja, ja, jag får väl vända snart då, men regnet avtog emellanåt och tilltog aldrig mer än till lite duggregn. Under denna entimmes promenad längs Norrtäljeviken och vår brusande vackra lilla å, kom jag till många insikter kring hur jag vill att min närmaste framtid ska se ut. Jag kände mig fri som en fågel och en sten stor som ett berg föll från mitt bröst.Ån forsade vackert i duggregnet och jag saknade min kamera, så mobilen fick duga.
4 kommentarer :
Promenader är perfekta och då inte bara för motionens skull..
Fina bilder även med mobilen..
Kram Mia
Så fina bilder !
Tur att mobilen nästan alltid är med..
Jag gick där idag jag med och vattnet var klart i uppror, så häftigt.Men inte hade jag kameran med mig, och min mobil klarar inte detta så bra som din gör.
Nu fick du mig att sakna Norrtälje ännu mer. Det är ett fint promenad ställe, där även jag gick då och då. Här har vi inget vatten överhuvud taget! Men så är det. Fina bilder tycks även din mobil ta;) Kram
Fantastiska bilder! Så levande.
Skicka en kommentar