Optimist i dubbel bemärkelse...

Jag är inte bara en obotlig livsoptimist, jag är också en obotlig tidsoptimist! Kommer ofta springande i sista minuten till tandläkarbesök (i och för sig förståeligt!), möten och andra avtalade tider. För det mesta kommer jag inte för sent i alla fall, men ibland känns det som att jag överskattar tiden lite väl mycket. Tror att saker och ting går fortare än de gör och de gånger jag har tid på mig så går göromålen istället betydligt fortare! Skumt!!

Nu är det ju så att sonen tar studenten den 11 juni och det börjar dra ihop sig. Dagarna krymper i antal och  jag har ännu inte börjat planera mer än i tanken. Vi har hyrt föreningslokalen i dotterns bostadsrättsförening eftersom det blir för trångt att vara hemma hos oss och vi inte har någon sådan möjlighet i vår förening.

Kostymen är i alla fall inhandlad och studentmössan har kommit med posten.

Någon organisatör är jag inte heller, men på något konstigt sätt har jag hittills i alla fall lyckats  fixa lyckade tillställningar de gånger vi haft t ex dop, konfirmation och student tidigare, så det blir nog bra även denna gång.

Idag började jag med lite bakning i alla fall... bakade 110 kanel- och vaniljbullar som kommer att räcka mer än väl. Ska för en gångs skull inte baka tårtan själv, utan jag beställer en studenttårta från konditoriet på Flygfyren. Jag har också planerat en studentbuffé bestående av olika sorters pajer, kallskuret och sallader och får nog lov att börja så smått kommande vecka. Frysen är avfrostad och halvtom så nu kan jag också fylla den med sådant som går att fixa i förväg.
Det blir säkert kanonbra även denna gång, även om jag inte kommer igång förrän dagarna innan.... fast det vore rätt skönt att börja i tid för en gångs skull!