Sisu och segt virke...

Vissa dagar känner man sig hur ung och vital som helst... åldern blir verkligen bara en siffra, medan de finns dagar då man märker av sin biologiska ålder och får en föraning om vad som komma skall ifall man inte skärper till sig lite.

Det har jag verkligen blivit varse idag! Nacken som varit i utomordentligt skick länge, har några dagar varit fullständigt hopplös med värk och stelhet och oundvikligt sänker det humöret rätt rejält. Som om inte det vore nog, fick jag idag svar på den digra mängd prover jag tog förra veckan efter ett besök hos min husläkare för en vanlig hälsokontroll och det var inte så roliga besked. En redan sedan tidigare misstänkt B12-brist är möjligen ett faktum (ytterligare prover ska tas), kolesterolvärdet var alldeles för högt och som om inte det räckte har jag också för högt blodsocker.

Mormor fick åldersdiabetes och det har även min mamma. Jag som alltid sagt att jag ska se till att jag inte ska få det. Nu är det alltså hög tid!! Jag ska fanken se till att jag inte är någon "gammal" tant med en massa tantkrämpor... och är det ändå så att jag får dras med dem så ska jag göra det som en ännu vitalare kvinna än den jag är idag. Jag har ju hur mycket som helst att se fram emot och orka med, energin brukar det ju sällan vara något problem med. :)

Jag lever inte ohälsosamt, men i morgon börjar resan mot ett ännu hälsosammare liv!