30 augusti 2011

Leenden som får isberg att smälta...

När jag lördags hade min lilla ängel Simon hos mig över dagen och natten, kändes det ofattbart att det är snart 2 år sedan jag fick delta i förlossningen av mitt yngste barnbarn.
 Idag är han en busig liten kille som klättrar både högt och lågt, ett charmtroll utan dess like och hans leenden och skratt får isberg att smälta!


Och smälte var precis vad jag gjorde när jag vaknade i söndags morse med denne lille man liggandes bredvid mig med tummen i munnen, som drogs upp i ett härligt leende när våra blickar möttes. Och kramarna!! Kramarna ska vi inte tala om.. dessa varma mjuka små armar som inte ville släppa min hals! 
Vilken underbar känsla!

24 augusti 2011

Vemod och nostalgi...

Som de flesta som känner mig vet, är bussresorna till och från jobbet mina andningshål och jag trivs med att sitta och reflektera över tillvaron, lyssna på musik och titta ut i naturen trots att det är samma samma varje dag. Liksom årstiderna förändras så förändras också tankarna.
 Det dyker upp älgar, rådjur, hjortar, rävar och rovfåglar längs vägen ibland och jag uppfylls av vördnad för det lilla.

Idag tänkte jag på min älskade dotter, hur hon är mitt inne i ekorrhjulet av familjeliv och sällan får möjligheten att pusta ut från arbete och vildsinta småkillar. Jag minns hur det var och att man helt naturligt inte alltid hann med att uppskatta tillvaron i de snabba livsvindlingarna på samma sätt som jag gör idag.
Men jösses så jag saknar det! Känslan och minnet av mina egna som små blev så stark idag och jag önskade att jag kunnat vrida tillbaka tiden om så bara för en liten stund för att få känna hur det kändes att få vara deras trygghet och hela värld. 
Att få känns deras varma små kroppar krypa upp i sängen hos mig på natten när de inte kunde sova och att få rå om, trösta dem, kramas, leka, sjunga, läsa sagor och busa med dem en gång till innan deras vuxenliv tog över igen...
Nuförtiden känns det som det är de som är min trygghet! 

Goda gärningar...

Sitter och ser filmen "Skicka vidare", som jag sett tillsammans med yngste sonen tidigare  flera gånger när han var yngre. Han älskade filmen och budskapet om att göra goda gärningar för varandra som sprider sig som ringar på vattnet och grät över det orättvisa slutet. 
Det är nu några år sedan och jag är övertygad om att han fortfarande tänker likadant. 
Är det inte så det ska vara... att vi gör något gott för varandra utan någon som helst egennytta, och  gärna för någon vi inte känner? 
Tanken är god och förhoppningsvis föregår den också handling!

Idag har jag själv gjort en god gärning! Kanske inte lika god som i filmen eftersom jag själv också får ut något annat än bara välmåendet av handlingen. Jag har köpt fair trade-märkta varor från The breastcancersite store, se nedan.


Man kan själv välja vilken välgörenhetsorganisation på sidan som man vill stödja genom sitt köp. Klicka på länken ovan och kika på allt fint som finns där!

23 augusti 2011

Lyxledig...

Så här tredje veckan efter semestern känns det lite extra lyxigt att ta en semesterdag för att bara njuta av dagen efter mitt röntgenbesök på morgonen. Fötterna är nu röntgade och i fredags fick jag veta att min fotoperation blir den 6 oktober. Hade hoppats på att det skulle bli av i september, men å andra sidan hinner jag ju nu njuta av den första höstmånaden och önskar att den blir så där sprakande vacker som bara september kan vara!

Har sytt min tygfond klart, lagat en supergod lunch som jag avnjutit med trevligt sällskap och ska nu strax tvätta köksfönstret och byta gardiner. Solen strålar från en blå sensommarhimmel och jag fick en energikick som måste tas vara på.... så latmasken får gå och gömma sig!


I lördags hade jag "min" dag för bästa tjejgänget och vi var på The Studio i Stockholm för att vara modeller för en dag. Vi hade underbart roligt och blev väl omhändertagna av en superduktig och trevlig ung tjej som fotograferade oss. Efteråt hade jag bokat bord på Restaurang Cypern, där vi åt en fantastisk grekisk middag innan det bar av hemåt mot Norrtälje igen.


I söndags bjöd jag hem älskade dottern med familj för att inviga matgruppen i vardagsrummet och tänk att jag till och med fick ihop lite kantareller till svampsåsen på svampturen innan. 
Känner att jag är på väg in i min bästa tid på året och hemmet får sig en ordentlig förvandling rum för rum.

Själaron infinner sig...

12 augusti 2011

Tillbaka igen...

En månad har passerat sedan jag skrev någonting här och under den tiden har högsommaren gått över till sensommar. Sensommarnätterna har mörknat, luften är fylld av friskhet och stillheten börjar infinna sig i mitt lilla paradis. Men hur mycket jag än älskar hösten så vill jag inte att sommaren ska vara över än! Jag vill att augusti ska vara en månad av ljumma kvällar och varmt vatten i en liten insjö, att mörkret som infinner sig ska vara som en smekning över axlarna, och jag hoppas innerligt att vi fortfarande får uppleva det.

Jag har haft den bästa av semestrar, det var länge sedan jag njöt så av att vara ledig och ta dagen som den kommer. Spanienresan var den lisa för själen som det brukar vara och det kommer jag att leva länge på.
Livet går in i "normalitet", det är full fart igen och det känns tryggt, skönt och invant. Varvat med spontanitet och förmåga att vara här och nu kan det nästan inte bli bättre. Jag har flera projekt på gång i mitt hem och första jobbveckan är avklarad. Sonens rum är omgjort till bibliotek/arbetsrum och vardagsrummet skall bli en samlingsplats för nära och kära med ny matgrupp som rymmer en hel hög med älskade människor.

Har kikat in här ibland och tänkt skriva några rader, men orden och lusten har inte infunnit sig. Kanske är jag saknad, kanske inte...