Dikeskörning...

Lika mycket fördelar som det ibland finns med att vara ensamstående, 

lika tråkigt kan det ofta vara att vara det... speciellt nu när vårsolen värmer och naturens skönhet är häpnadsväckande anslående. 

Det kan vara en smärtsam känsla med all denna skönhet och rastlösheten kryper sig på mig som något mindre välkommet.

 Att få ynnesten att ha någon som har förmågan att njuta av detta tillsammans med är en underbar känsla. 

Kommer nog aldrig att vänja mig riktigt vid det, kärleken är så viktig för mitt välmående. 

Visst har jag den runtomkring mig i andra skepnader... 

men inte just den som finns där bara för mig!

Vi går en underbar tid till mötes, allt är så mycket enklare... men också så kravfyllt. 

Man ska hinna så mycket, göra så mycket, vara så sommarsnygg och helst vara två. 

Hua... gillar inte dessa känslor, men de går över och imorgon kan jag säkert se livets möjligheter igen. Badankan simmar snart upp!

Vägen får gärna vara kurvig, 

men de är de tvära kurvorna som kan göra att man kör i diket en stund.