Alla gör vi saker av olika anledningar, eller bara för att vi är dem vi är. Vi handlar olika utefter sinnestillstånd, värderingar, livssituation och andra orsaker.
Kanske bloggar man till exempel för att väcka diskussion, för att trösta, för att få bekräftelse, för sin egen skull eller av tusen andra anledningar.
Att skriva om mitt liv innebär också att jag är villig att dela med mig av det till den som vill läsa utan att egentligen bry mig så mycket om vad den som läser tycker och tänker, även om jag naturligtvis inte är mer annorlunda än någon annan utan faktiskt tycker att det också är roligt om någon gillar det jag skriver.
Som människor är vi också olika, en del är tystlåtna och bjuder inte gärna på sig själva, andra pratar högt och mer än gärna om sig själva på ett mindre trevligt sätt, somliga är bara spontant öppenhjärtliga eller har andra personlighetsdrag. Törs skriva att jag själv hör till kategorin spontant öppenhjärtlig, vilket kanske inte alltid är så bra.
Tycker om att bjuda på mig själv, tycker inte om att förställa mig och kanske ibland är alldeles för rak och ärlig. Likväl som jag ibland håller tyst fast jag inte borde eller är lite otydlig och då får sota för det själv efteråt. Alltid lär man sig något!
Har också lärt mig att allt jag skriver och allt jag säger någon gång kan användas emot mig, eller rentav till min fördel, men är just nu lite småirriterad på att människor har åsikter om sådant de inte har en aning om. Kanske därför jag inte har så stor lust att skriva för tillfället...
Men jag har varit där förr och lusten kommer antagligen tillbaka snabbare än jag tror, det finns för mycket ord, känslor och tankar i mitt lilla huvud för att jag skulle kunna vara tyst.
Varken muntligen eller skriftligen.
Varken muntligen eller skriftligen.
Imorgon blir det Lakritsfestival i Stockholm med kära syster och jag lär säkerligen komma med en liten redogörelse för hur det var i vårt njutningens Mekka!
6 kommentarer :
Hej Pia. Att prata eller vara tyst. Själv är jag nog lite feg på den punkten och spar på orden just för att slippa mothugg osv, samtidigt kan jag avundas er som vågar ta plats och säga vad ni tycker och tänker.
Visst är det skönt att vi alla är olika - och därigenom bidrar med lite olika ingredienser när vi träffas :)
Jag tror att JAG upplevs som öppen, positiv och lättpratad - men hoppas att jag även upplevs som en inkännande person, som lyssnar och finns till :)
Varma kramen för olikhet och mångfald NU :D
Oj, vad jag känner igen mig i det där med att vara spontant öppenhjärtlig men ibland tystlåten samt att ibland får sota för bådadera i efterskott.
I bloggens värld har jag tystnat betänkligt dock.
Som du skriver: "Man lär sig"
Hade inte tänkt att vara privat längre i min blogg men det går inte riktigt eftersom jag inte har något speciellt tema på min blogg. Så jag fortsätter väl som tidigare men håller igen lite när och om jag kan. Ibland kan jag vara värsta diplomaten om jag måste. Andra gånger pratar jag innan jag tänker.
Inte lätt.
Hoppas att du snart är tillbaka här i bloggland iallafall.
Du har en så fin och läsvärd blogg så du skulle bli mycket saknad.
Varma och soliga vårkramar.
Hej Catrin!
Tack för kommentar och titten, nu skrev Du ju vad Du tyckte och tänkte! :)
Ja, Delfinolin, olikhet och mångfald berikar! :)
Tack Nincasol, Dina ord värmer!
Tror att vi är lika i många avseenden. :)
Skicka en kommentar