14 januari 2015

Kontrasternas kväll...

För en stund sedan lagade jag en mycket god middag av lax, räkor och råris, åt den och njöt av varje tugga. Det var alldeles tyst, jag hade redan tänt ljus och planerat in en kort meditation som åtföljdes av en total känsla av stillhet.

I bakgrunden tickar den nygamla klockan på ett behagligt sätt, bilarna kör förbi ute på gatan och för en stund sedan slog kyrkklockan. En hund skäller någonstans, men för övrigt är det tyst och jag njuter av lågorna som fladdrar från ljusen.

Det är så här det känns att bara stanna upp, vara ett med nuet och nästan så att tankarna stillnar.
Just nu är jag min egen bästa vän...

2 kommentarer :

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Så fint Pia! Och ändå: denna ständiga kamp. Finna sig tillfreds i det liv man lever. Ändå känna saknad. Ändå acceptera.

Pia sa...

Tack goa Eva! Exakt så som Du beskriver. Kram!