4 februari 2016

Småstad kontra storstad...

Efter 15 års pendlande ca 3 timmar/dag som mest fram tills för 1,5 år sedan med nu 15 minuters promenadväg till jobbet brukar jag ofta få frågan "Men det måste Du tycka är jätteskönt?"
Med handen på hjärtat blir svaret alltid "Ja, men jag saknar bussresorna och jag saknar Stockholm". Jag vet, jag är inte riktigt klok, men jag ska försöka förklara, för jag tänkte mycket på detta när jag satt på bussen till Stockholm igår.

Jag är en person som tycker om att gå min egen väg, det gör inget om jag sticker ut litegrann, för det är liksom jag. Att bli inskuffad i en fålla där det inte finns utrymme att få vara den jag är, få gehör för mina ideér och utnyttja min fulla kapacitet gör mig vingklippt! Det är tråkigt och definitivt inte utvecklande.
Lite så är det att arbeta i en småstad. Man får absolut inte tro att man är någon, inte för att jag tror det heller, men jag vet vem jag är och vad jag kan, vilket i och för sig andra tror sig veta också utan att egentligen veta någonting alls. Glöm bort anonymiteten! Allt är en stilla lunk i vardagslivets mönster.
Missförstå mig rätt, jag trivs på mitt jobb och har inte alls tråkigt. Vardagslivets lunk kan vara nog så behagligt och jag älskar mitt lilla paradis vid havet.  Det handlar om att vara 100% nöjd med det man har.
Allt blir förvisso vardag var man än befinner sig, vad man än gör eller var man än bor, visst är det så. Men storstadens puls är livgivande. Det händer saker, Du kan få vara den Du är, för i den stora folkmängden smälter man in på något märkligt sätt hur man än är.
Det finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter som är andra än att gå på gym, Friskis, eller sjunga i kör.
Det kanske låter nedlåtande, men det är det verkligen inte. Jag ringaktar varken träning eller körsång, tvärtom, men..... det finns så mycket annat också.

Att sitta på bussen skänker mig ro, en stund av här och nu i mina egna tankar med de växlande årstiderna och naturen som sällskap. Ingen idé att hetsa upp sig om det är snöyra, dåligt väglag eller en olycka längs vägen, man kan ändå inte annat än bara finnas just då. 
Fördelar kontra nackdelar? Tja, det är självklart både fördelar och nackdelar med bägge delarna. En liten bit av varje är nog det optimala, för mig i alla fall. Sen finns det ju alltid andra omständigheter som kanske gör att det ena är bättre än det andra fast man egentligen skulle vilja göra tvärtom.

Rickard Wolff säger i den tonsatta texten "Solkräm" där han ger råd till avgångseleverna:
"Bo i en storstad, men flytta innan Du blir för hård. Bo en gång vid havet, men flytta innan Du blir för mjuk." Kloka ord! (Klicka på den röda texten för att lyssna på låten). 

2 kommentarer :

Maria Björkman sa...

Känner igen det där så väl, Pia. Att få sprida ut sig i en miljö där ingen har förutfattade meningar om dig. Jag vet också varför jag hamnade i Stockholm en gång i tiden. Jag är så glad för dessa år, även om jag blev hemskt trött till slut. Men det berodde mer på arbetets art än pendlandet, även jag såg det positiva i det.

Annika Estassy Lovén sa...

Jag ska själv göra detta snart - bo i Norrtälje och pendla till Stockholm. Förhoppningsvis förenar jag då det bästa av två världar. Bussresorna ser jag fram emot - då ska läsas och skrivas! :)