Hjärtats längtan...

Ibland översköljs jag av en riktigt djup längtan efter mina barn och barnbarn, och då speciellt efter sönerna, som inte längre bor i min lilla stad. Dottern och barnbarnen försöker jag träffa åtminstone en gång i veckan, vilket inte alltid är det lättaste när jag kommer hem sent och ibland är uppbokad även på helgerna. Den yngste sonen försöker jag också träffa med jämna mellanrum eftersom jag ändå är i Stockholm varje dag, medan det av naturliga skäl blir längre mellan gångerna jag träffar den äldste sonen då avståndet är så långt...

Denna helg fick jag mig en riktig överraskning när den yngste sonen plötsligt stod utanför dörren tillsammans med  en kompis och tänkte stanna över natten eftersom de skulle ut och festa i hemstaden. Han ringde först och frågade vad jag gjorde och när jag talat om det, sade han helt plötsligt att han glömt varför han ringde! Vilken spjuver!! Roligt var det, och de hade kompisens dator med sig och visade fotografier och undervattensfilmer som de tagit när de var i Thailand över jul.

Älskade dottern och bröderna Bus hade jag inte träffat på långt över en vecka nu, så idag var jag bara tvungen att åka dit när jag kom hem från jobbet och ladda lite mamma- och mormorsenergi! Hade en mysig stund med dem innan de skulle gå och sova....
och sen var det bara äldste sonen kvar!

Det är tur att det finns telefoner som används flitigt eftersom jag inte vet när vi ses nästa gång,
så ikväll har vi pratat en lång stund och mamma njuter!

Glöm inte bort att vara rädda om varandra!