En månad har passerat sedan jag skrev någonting här och under den tiden har högsommaren gått över till sensommar. Sensommarnätterna har mörknat, luften är fylld av friskhet och stillheten börjar infinna sig i mitt lilla paradis. Men hur mycket jag än älskar hösten så vill jag inte att sommaren ska vara över än! Jag vill att augusti ska vara en månad av ljumma kvällar och varmt vatten i en liten insjö, att mörkret som infinner sig ska vara som en smekning över axlarna, och jag hoppas innerligt att vi fortfarande får uppleva det.
Jag har haft den bästa av semestrar, det var länge sedan jag njöt så av att vara ledig och ta dagen som den kommer. Spanienresan var den lisa för själen som det brukar vara och det kommer jag att leva länge på.
Livet går in i "normalitet", det är full fart igen och det känns tryggt, skönt och invant. Varvat med spontanitet och förmåga att vara här och nu kan det nästan inte bli bättre. Jag har flera projekt på gång i mitt hem och första jobbveckan är avklarad. Sonens rum är omgjort till bibliotek/arbetsrum och vardagsrummet skall bli en samlingsplats för nära och kära med ny matgrupp som rymmer en hel hög med älskade människor.
Har kikat in här ibland och tänkt skriva några rader, men orden och lusten har inte infunnit sig. Kanske är jag saknad, kanske inte...
