Ledighet för en rastlös själ...

Varje senvår och försommar kommer rastlösheten krypande i kroppen som ett brev på posten. Även om jag älskar den spirande grönskan och annalkande värmen så vet jag att nu kommer en period fylld av en massa outtalade"borden".
Dock har jag haft en fantastiskt härlig ledighet de senaste fyra dagarna!
Två härliga, busiga barnbarn som sovit varsin natt hos mig och som jag fått rå om riktigt ordentligt med allt från pusskalas med 3-åringen och underfundigheter med 5-åringen.

Har också hunnit med att fixa lite hemma och när vädret i lördags blev så där ljuvligt somrigt fick jag bråttom att få fram lite tunnare kläder och packa ner de stickade vinterklänningarna. Tänk så skönt att kunna gå barbent! Nu blir det svårt att sätta på sig strumpor om det blir lite kallare några dagar igen.

I lördags åkte ex-särbon och jag på årets första loppisar, tog årets första utomhusfika på sta'n och var ute och åkte med hans Chevrolet Camaro... mysigt så det förslog!

Som pricken över i:et denna helg, såg jag i morse när jag gick ut på Facebook att det var en konstsmidesutställning i Wira bruk och föreslog då att vi skulle ta med oss en picknick-korg och åka dit!

Sagt och gjort, ju närmare vi kom, ju mera sprack det upp och solen visade sig från sin bästa sida när vi strosade där bland husen och smedjorna. Till och med huggormarna i stenröset såg ut att njuta. Är glad att de höll sig bland stenarna, för vi såg minst fem stycken på samma ställe... och jag är säker på att de var fler.

På hemvägen körde vi längs vackra småvägar och hamnade för ytterligare en fika på bergsknallarna vid sjön Erken. Har helt klart laddat batterierna ordentligt inför kommande vecka som har fullspäckat program. Är det inte jobb, så är det förberedelser inför sonens stundande student om knappt en månad, så jag kommer definitivt inte att hinna med att vara rastlös den närmsta tiden!

Öppna Ditt hjärta för det som får själen att sjunga!

Nu är man populär...

Snacka om att populäritetsnivån ligger högt när barnbarnen slåss om vem som ska få sova hos mormor!

Noel har tjatat på sin kära mor sedan förra helgen och undrat var mormor är och varit på väg att åka till mig flera gånger och när jag och kära dottern var på promenad häromkvällen ville han prompt följa med mig hem. Eftersom det var en omöjlighet då, med arbetsdag dagen efter, så lovade jag honom att han skulle få sova hos mig en annan kväll. Storebror stod bredvid, tittade bestämt på mig och sade att det minsann var hans tur att sova hos mig först för Noel sov hos mig sist... och härom tvistar de tu. Huruvida det var så eller inte kommer jag faktiskt inte ihåg, så jag bestämde att Noel ska få göra det ikväll och Emil imorgon kväll.

Gråt och tandagnisslan blev det i alla fall från den äldre, men det går nog över när han får mysa ensam med mamma och pappa ikväll när minstingen somnat. Undrar hur det blir när han också börjar vilja sova över hos mig?

Det är inte dumt att vara populär! :)

Kreativa projekt...

Nu har jag varken stickat eller virkat på länge, trots att mörka kvällar och dåligt väder egentligen är den idealiska tidpunkten för dylika sysselsättningar och det faktiskt varit så fram tills för några månader sedan, men det är nog fotointresset som övervägt på sista tiden.

Har ju alltid femtioelva projekt på gång, som ligger så fint och väntar på mig i min handarbetskorg tills lusten infaller igen... men plötsligt så ramlade jag över ett nytt koftprojekt som var mera passande för den annalkande sommaren.

Kunde knappt bärga mig tills jag kom hem till Norrtälje efter jobbet och kunde traska raka spåret till garnaffären, som förresten dessutom är den butik som jag tänkte köpa i vintras (se här). Med mönstret i högsta hugg stod jag i butiken och var alldeles lyrisk över alla vackra garnnystan och färger. Rena rama godisbutiken för en garnälskare som mig!! Köpte mitt garn och glad i hågen har jag nu påbörjat virkningen och det är såå fantastiskt roligt. Nu hoppas jag att vädrets makter står oss bi denna långhelg så att jag kan sitta i solen på balkongen och virka.
Och det ena behöver ju inte utesluta det andra... för att fotografera och redigera bilder, det kommer jag heller aldrig att sluta med

Klickar man HÄR så kommer man till mönstret.

Jag älskar havet...

Sedan någon månad tillbaka var det bestämt att jag och mina härliga vänner Anita och Lise-Lotte skulle åka på kryssning igen! Anita vann ju en gratiskryssning förra gången vi åkte, så nu passade hon på att utnyttja den och vi andra fick snällt följa med.

Man skulle kunna tro att jag borde vara urless på att åka Finlandsbåt, alla dessa oräkneliga gånger som jag åkt fram och tillbaka mellan Åbo och Norrtälje (på den tiden båtarna gick där emellan) eller Åbo och Stockholm, för att komma "hem" till Finland till pappa, mormor och morfar, farmor och farfar och alla andra släktingar.... men absolut inte!!

Jag älskar havet, ljuset över horisonten och att sakta glida fram över vattnet. Mindre kul tycker jag dock att det är om det blåser mycket, då håller jag mig helst på land, men gärna betraktandes det stormiga havet i trygghet på en brygga, klippa eller inomhus. Havet är för mig en outsinlig källa till styrka, samtidigt som det i sin oerhörda storlek och kraft är skrämmande.

Min dröm är att någon gång få bo riktigt nära havet, ännu närmare än nu, i ett litet hus på en klippa eller i en gammal fyr. Det räcker gott med ett sommarhus också!

Hur som helst så åkte vi iväg med bussen till Stockholm och Birka Paradise på lördag eftermiddag. Vi fick en toppenhytt med fönster, åt gott, drack gott och bättrade på våra skrattrynkor... och det var definitivt gratis... för skrattrynkor går inte att köpa!! Halva nöjet under lördagkvällen var att titta på ett danspar på dansgolvet som dansade helt underbart! Det var en njutning för ögat att följa dem!

Nu dröjer det nog till nästa gång vi åker... men havet finns kvar, jag ser det från mitt fönster och vill jag, så tar jag bilen och åker ut till klipporna någonstans och njuter!

I all enkelhet och ensamhet...

Efter några dagars olidlig huvudvärk och yrsel fick jag i förmiddags tid hos min kiropraktor... för vilken gång i ordningen vet jag inte!

Han fixade nacken och hux flux är jag som en ny människa igen!

Att kroppen och själen hör ihop är väl ingen nyhet för de flesta... men ändå så har många svårt att relatera sina kroppsliga åkommor till hur man mår mentalt. Jag vet ju detta... och tycker att jag sköter om min själ på bästa sätt, men uppenbarligen så gör jag nog inte det. Spänningarna i nacken hör definitivt ihop med mina livsfunderingar,  men de kanske i och för sig skulle vara lindringare om jag vore duktig på att träna upp musklerna kring mina "svaga punkter". Det räcker inte alltid med tankens kraft, även om den räcker långt!

Nu är jag emellertid "fixad" igen och mår tack vare det finfint igen! Det är fredag kväll... TV:n är på i bakgrunden, laptopen i knäet med vänner på facebook, Spotify med en outtömlig källa av underbar musik och på vardagsrumsbordet en liten whisky. Så här sitter jag alltså... i all enkelhet och ensamhet och njuter!

Upptäcker också att jag de senaste dagarna fått två nya följare till min blogg, Helene och Annika, och det värmer. Tack! Klicka på namnen så kommer Ni till deras bloggar.

Om inte jag är för mig, vem är då för mig?

Om jag bara är för mig, vad är jag då?

Om inte nu, när då?

Fädernas tänkespråk, Talmud

Vardagslyx....

är en kväll av oplanerad ta-hand-om-Pia-tid.

En timmes avslappning och meditation på spikmattan till ackompanjemang av underbar klassisk sång...

ett varmt skumbad med ett glas vin på badkarskanten....

lite omvårdnad av fötter och händer!

Och så lite skönhetssömn!

Tänka sig....

att min minsting tar studenten om lite mer än en månad!!

Helt otroligt att jag snart har tre vuxna barn.... nåja, åtminstone två vuxna och ett halvvuxet!

Ikväll har jag suttit och tittat i fotoalbumen efter ett fotografi till studentskylten och har då blivit ordentligt påmind om vilket rikt liv fullt av guldkanter som jag haft hittills!

Det är tur att jag alltid älskat att fotografera... för foton finns det i mängder och de ger mig minnena tillbaka - både de mindre roliga och de fantastiska....  men vart tog åren vägen? 

Ibland önskar jag att jag kunde vrida tillbaka tiden... åtminstone bara för en liten stund!

Guldkant på vardagen...

Efter en veckas riktig bloggtorka blev jag idag på bussen så inspirerad att skriva igen, så jag plockade fram min lilla anteckningsbok och skrev ner dagens tre blogginlägg.

Något som jag funderat många gånger på är varför de flesta människor, inklusive mig själv, lever så för helgerna och önskar att veckorna skulle gå så fort som möjligt så att det blir helg igen?! Tänk så många dagar i livet som betraktas som tråkiga och bara går till spillo då!!

Vem har sagt att vardagen måste vara tråkig?? Själv hör jag till den kategorin människor som verkligen hatar tristess... jag blir bara så oerhört rastlös då! Det är OK om jag väljer det själv... FAST... då har jag ju egentligen inte tråkigt, för då har jag ju valt själv!!

När jag sätter mig på bussen på morgnarna så försöker jag tänka ut EN sak som förgyllt min morgon! Inte alltid det lättaste när man är en morgontrött sengångare, men man kan alltid lära sig. Det kanske till och med blir roligare att gå upp då!

Samma sak när jag åker hem på eftermiddagen. Nog måste det finnas saker på jobbet som förgyllt min dag... och tänker jag bara efter så hittar jag dem också!

Livet är för kort för att gå och vänta på helgerna... så fram för mera guldkant i vardagen!! Det är i det lilla som vi finner det stora... glöm inte det! Inga hejdundrade upplevelser jämt, det räcker gott med ett leende på bussen, en tacksam vän eller arbetskamrat som man hjälpt med något, en varm mormorskram eller ett telefonsamtal från någon man tycker om, tussilagon i dikesrenen, fåglarna som sjunger för full hals i vårsolen... Ju mer man tänker efter, ju mer kommer man på. Svårt i början kanske.. men övning ger färdighet! Och tänk vilka härliga veckor vi får!

Om bloggning....

Jag har en viss förmåga att falla till föga för "oemotståndliga" erbjudanden från tidningsförlag som vill att man ska prenumerera på deras tidningar och brukar då ta en s k korttidsprenumeration. MEN... inte avslutar jag prenumerationen efter dessa nummer, utan de fortsätter att dimpa ner i brevlådan med ett inbetalningskort varannan månad. Nu har jag bland annat haft tidningen Tara ganska länge och har under lång tid tänkt att jag ska avsluta prenumerationen, men ännu inte kommit till skott! Glad är jag för det, för i senaste numret var en mycket intressant artikel om bloggning,... "Inte utan min BLOGG"... skriven av bloggerskan själv, Christina Stielli. Hon bloggar också i Tara, se här, och skriver också i sin blogg om artikeln.

Du som älskar att blogga, köp tidningen och läs artikeln! Jag kände igen mig i mycket!
Och nu kan jag avsluta prenumerationen med gott samvete! :)

Valborgshelg..

Hade en skön valborgshelg full av kärlek från Nära och kära. Pussar och kramar, goda middagar, fika hos mamsen, Emils dansuppvisning, bilturer och promenader i solskenet och som en skön avslutning på helgen en riktigt bra film, Dagboken, med vännen Anita. Romantik så det förslår!!

Och vem kan motstå mormors lilla hjärtegull!