Är fortfarande hemma från jobbet för att smälta helgens ofattbara och omskakande upplevelse. Tankarna om vad som hade kunnat hända dyker upp ibland och jag har då svårt att hålla tårarna tillbaka. Det känns som det enda rätta just nu är att lyssna inåt och låta själen bestämma.
Sonen försöker fokusera på roliga saker nu, som till exempel att han lyckades med att få sitt körkort idag! Igår åkte vi till Vägverket för uppskrivning och när han kom ut därifrån med mungiporna vid öronen blev jag varm i hela kroppen. Något pokerface har varken han eller jag, så vi strålade nog ikapp en stund.
I morse kl 08:00 var det dags för uppkörningen, vilken han annars inte skulle ha oroat sig för, men nu blev det genast lite pirrigare med anledning av det ogynnsamma väglaget.
Att han inte skulle klara det betvivlade jag dock inte en sekund, eftersom vi kört bil tillsammans länge redan. Nu börjar jag undra vart min bil tagit vägen.... för den har varit på vift hela dagen!!
Fast sonen får så gärna låna den om jag inte behöver den själv, så länge han tankar den, håller sig på vägen och kör försiktigt!
Sonen försöker fokusera på roliga saker nu, som till exempel att han lyckades med att få sitt körkort idag! Igår åkte vi till Vägverket för uppskrivning och när han kom ut därifrån med mungiporna vid öronen blev jag varm i hela kroppen. Något pokerface har varken han eller jag, så vi strålade nog ikapp en stund.
I morse kl 08:00 var det dags för uppkörningen, vilken han annars inte skulle ha oroat sig för, men nu blev det genast lite pirrigare med anledning av det ogynnsamma väglaget.
Att han inte skulle klara det betvivlade jag dock inte en sekund, eftersom vi kört bil tillsammans länge redan. Nu börjar jag undra vart min bil tagit vägen.... för den har varit på vift hela dagen!!
Fast sonen får så gärna låna den om jag inte behöver den själv, så länge han tankar den, håller sig på vägen och kör försiktigt!
5 kommentarer :
Ja du Pia.
Nu är det halt!
Ni har nog mer snö än vi har här än så länge.
Men Julfint blev det till sist.
Önskar dig allt gott.
Kram
Så roligt för din son Pia! Själv kuggade jag, just precis i dag. Skrev nyss ett blogginlägg om det. Så här är det lite deppigt...
Hej
Ja ibland påminns vi verkligen om hur skört livet är och jag önskar verkligen vi (jag) lyckades komma ihåg det lite bättre.
Vi tar gärna allt för givet - som att vi har en morgondag....
Jag har skickat dig ett meddelande via facebook faktiskt som svar på det du skrev hos mig :)
Och sanna vänner... växer inte på träd.... de ska vi vårda ömt och tacka för verkligen.
Precis som vi ska komma ihåg att tacka högre makter som ibland blir verkligt påtagliga och verkliga när de kliver in i vårt liv för att det krävs....
Kram på dig!!
att vara hemma gjorde du helt rätt i..
Vad kul för sonen.. Nu får han köra försiktigt och vara rädd om sig själv och din bil..
Kram
Mia
Hej vännen!!
NU äntligen kom jag in på din blogg!! Har inte kommit in på den på länge.. trodde nästan du tagit bort den, men sen förstod jag att det va nått annat som va fel.. men nu kom jag in =)
Oj, vad är det som hänt??
Hoppas du mår bra min vän!!!
Så kul för din son att han nu har körkort... det blir ju en annan befrielse, men för oss mammor blir det ytterligare ett oros moment =)
Va rädd om dig vännen!!
Kram Tina
Skicka en kommentar