Vem har sagt att livet är en dans på rosor...
Jag har verkligen mått som en prinsessa de senaste dagarna. Har känt mig såå nöjd med jobbet och även hemma. I tisdags tittade sonen på mig och utbrast ""Mamma, Du ser ut att må väldigt bra just nu", och det kändes skönt att höra eftersom det verkligen känts så den senaste tiden.
Men glad får man aldrig vara länge.... igår gjorde jag en praktvurpa på en isig trottoar och slog i båda knäna så de värker ordentligt. Det ena knäet slog jag upp ett ordentligt skrubbsår på , så jag fick linka hemåt för att lägga om det och byta strumpbyxor eftersom det var stora hål på knäna. Tyckte faktiskt lite synd om mig själv med blodet rinnande längs ena benet och ont... det var tur att det var flera minusgrader, för det kylde ner smärtan lite.
Idag när jag satt på bussen på ett strålande humör efter ett eldprov på jobbet då jag undervisat en sal med projektdeltagare i ett nytt journalsystem som vi ska införa till hösten och som jag precis lärt mig någorlunda själv... ringer sonen och berättar att bilratten inte funkar som den ska. Jag har en höj- och sänkbar ratt som man kan ändra läge på genom en spak på sidan av ratten och nu går det inte att få spaken att fästa utan ratten åker upp och ner när man kör. Humöret åkte ner i skorna lika snabbt som en smörklick smälter i en stekpanna!
Sonen skulle på fotbollsträning (10 km hemifrån), ex-maken gick inte att få tag på och han kunde inte få skjuts med någon annan heller... vilket resulterade i en ilsken dito. Tack och lov för att jag har världens bästa vänner!! Jag fick låna Anitas bil för att köra ut honom och hämta honom, så Anita, Du är guld värd!
Beklagade mig på facebook över bilen och min något bortskämde unge son och fick genast massor av uppmuntrande kommentarer, återigen av underbara vänner! Kände att det var så många som brydde sig. Min vän Anne skickade nedanstående klipp till mig och tyckte att vi skulle tänka på våra söner... och jag kunde inte annat än skratta.
Tack underbara lilla ängel!
9 kommentarer :
Men så skall det nog vara, att vi inte skall vara glada allt för länge utan måste få viss motgång för att klara hålla humöret uppe snart igen.. Eller nåt :-)
Skönt att du är piggare igen nu iaf..
Ha nu en riktigt bra fredag..
Kram Mia
Hej Pia!
Ajajaja, Knäna är inte roligt att skada..Hoppas dom är i bättre skick idag.
Tänk vilken verkan det har att få ladda ur sig till sina vänner och vips, så är det man va irri på inte så svårt att hantera.
Lycka är att få ha riktiga vänner.
Önskar dig en skön fredagskväll.
Varmkram
Ja visst får man tycka synd om sig själv ibland, det kan till och med lindra. Men du tycks vara en optimist;) Aj! Aj! dina knän kan jag föreställa mig smärtan i. Själv har jag"spik i foten" efter att ha brutit den 2 veckor före jul Ja det var inte kul Kontentan av det hela blev att jag vart orörlig, gick upp i vikt och har nu fått ont i knäna! Men allt går väl över så småningom.
Önskar dig en trevlig helg och tycker om din blogg den är sååå fin
Kram
Oj! OJ OJ! Nu får du ta brt lite här;) Den tog inte Det såg ut som det gick inte att förhandsgranska eller kommentera Har fortfarande en annan liten ruta öppen som inte ens går att stäng!
Hoppas du får bort allt!
Kram
Skicka en kommentar