Coolt...

Har ikväll suttit och gjort lite roliga bilder till min dotter för att muntra upp henne i hennes röriga småbarnstillvaro, som kan vara nog så jobbig ibland. Jag har nästa glömt bort hur det var för egen del, men blir påmind av de små liven. Skillnaden är också markant eftersom jag har 5 år emellan mina barn och hon har 2,5 år, så hon är beundransvärd min älskade Andrea!

Hur som helst så kunde jag inte låta bli att göra några roliga bilder på mig själv också!
(Fast på min dator rör sig strålkastarna över scenen och bilden, fick tyvärr inte till det här på bloggen)

Och vem har inte någon gång i livet velat bli rockstjärna?

Med tanke på hur bra jag mår ikväll efter eftermiddagens besök hos min underbara kiropraktor så skulle jag utan problem kunna ställa mig på en scen och rocka loss!

Det vore häftigt!

Och då skulle det heller inte bekomma mig att min älskade lilla bil blev svindyr att laga för då skulle jag vara så känd att jag skulle ha råd utan att det skulle svida nämnvärt i plånboken!

Det är härligt med drömmar!

Bakslag....

Jahapp... så gick det! Som vanligt när jag börjar träna så har jag nu fått ett ordentligt bakslag med bäckenet snett igen. Är glad att det finns värktabletter som tar bort smärttopparna, men vet att jag imorgon måste kontakta antingen en kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast för att få hjälp. Sen är det bara på't igen, men kanske lite försiktigare.

Ska också lämna in bilen på verkstad imorgon, den har ett tag låtit som ett riktigt tröskverk när man bromsat och av någon underlig anledning har detta tillkommit sedan sonen fick körkort och jag nästan aldrig kör bilen längre... hmmm. Ex-särbon kollade bilen idag när han hämtade mig för en biltur i solen eftersom jag haft svårt att promenera, och han konstaterade att bromsarna i fram var helt slut och att han aldrig sett bromsar som varit sååå slut. Är lite ledsen över att jag sade ifrån till honom när vi gjorde slut att nu behöver han inte lägga sig i min bil längre, för hade han fått lyssna på bilen lite tidigare så kanske han kunnat konstatera vad det för fel redan när det började låta. SUCK!! Det blir en utgift på minst 2000 kr.... ännu djupare SUCK!!

Är oerhört glad över att jag mår så bra mentalt just nu, det gör det så mycket lättare att hantera motgångarna och som den eviga optimist jag är så vet jag att det mesta brukar blir bra till slut!

Jag har i alla fall haft en underbar helg, så det så!

Det finns olika sorters solstrålar...

Solen har lyst med sina vackraste strålar de senaste dagarna och det är härligt att se hur det påverkar oss människor! Man möts av leenden vart man än går och humöret verkar vara på topp för de flesta.

Mina dagar har gått i rasande fart, med mycket jobb, hemmasysslor och ta-hand-om-Pia-tid. Torsdag kväll var jag på "Bull & Bear" vid Stureplan på after-work med arbetskamraterna, som alltid brukar vara trevligt. Åkte dock hem i god tid för en gångs skull, det var ju arbetsdag dagen efter. Igår kväll kom min äldste musketör för att sova hos mormor och vi hade en härlig myskväll, han till och med somnade på två röda efter begäran om lite ryggkliande och sång.

Min lilla solstråle väckte mig, i mitt tycke, i ottan, men å andra sidan var det skönt att komma upp i tid till det vackra vädret. Efter filmen "Narnia" och lite iordningställande av hemmet tog vi en promenad för att köpa "Narniagubbar" till Emils stora lycka.

Var senare på eftermiddagen hos min älskade syster och gratulerade två av syskonbarnen, som fyllt år de senaste veckorna och som vanligt var det alldeles för länge sedan vi sågs. Imorgon ska vi gå och träna, men det enda trista just nu är att mitt bäcken hoppat snett igen så jag vet inte hur det ska gå. Måste försöka få en tid hos någon som kan fixa till det snabbt så att jag inte kommer av mig i yogan och förestående träning med syrran på Nautilus. Vet ju av mångårig erfarenhet att det finns inget som drar ner humöret så mycket som att gå och ha ont hela tiden.

Har annars inget planerat för morgondagen, så jag hoppas få njuta solstrålarnas värme och magi på nästippen.

(Syrrans katt Selma njuter av värmen på fönsterbrädan)

Tjolahoppsandagar...

Helgens sköna känsla har följt mig under veckan och har accentuerats ännu mera utav solens underbara strålar. Humöret har varit på topp, själen sjunger och det spritter i kroppen. Förutom vårkänslor kan det faktiskt finnas flera anledningar till det, jag har nämligen kommit igång med yogan ordentligt 3 ggr/v, trivs med livet, har hittat tillbaka till arbetsglädjen på jobbet och jag har också börjat med en LCHF-diet sedan snart två veckor tillbaka och har redan gått ner 3,5 kg. Naturligtvis har jag ett mål, men det är ett mål jag inte avslöjar, för om jag misslyckas behöver jag inte skämmas för någon annan än mig själv. Mitt sötsug har försvunnit och jag håller mig mätt. Har blivit pigg och det känns underbart!
 Just nu gillar jag att jag är jag och känner att jag nog skulle klara av det mesta! Det är bara att suga på den känslan så länge det går!

Vilken miss....

Tänka sig, att jag som den obotliga filmnörd jag är, missade Oscarsgalan i natt!! Känner mig obönhörligen efter av att inte ha varit i händelsernas centrum. Var för en stund sedan tvungen att gå in på YouTube och titta på filmtrailers både från Crazy Heart, som Jeff Bridges fick sitt pris för som bästa manliga huvudroll och Blind Side som gav Sandra Bullock pris för bästa kvinnliga huvudroll. Ser båda två som två oerhört kompetenta skådespelare med stor integritet, och för det beundrar jag dem. Inte lätt att ha det i dagens filmvärld.

Nu återstår ju bara att se filmerna, och det ser jag fram emot!

För övrigt så är jag inne i en bloggsvacka så tillvida att jag kommer att göra inlägg när andan faller på, men just nu orkar jag inte gå in och läsa alla bloggar som jag normalt brukar följa, så om Ni undrar varför jag slutat kommentera så är det för att jag gör ett litet uppehåll i bloggläsandet. Ibland blir det bara för mycket av datorsittandet.

Fast å andra sidan... känner jag mig själv rätt så får Ni påhälsning snart igen!

Ta vara på nuet...

Ju äldre jag blir och ju mer jag får vara med om i livet, både ont och gott, ju lättare blir det att verkligen försöka ta vara på nuet. Har insett att blicka bakåt och undra hur saker och ting hade blivit om jag inte hade gjort si utan hade gjort så kan göra vem som helst lite halvfnattig. Och nog för att man kanske måste ha lite framförhållning i livet, men att oroa sig för saker som kanske kan inträffa eller ligger långt fram i tiden är ju egentligen bara ett enormt energislöseri!

Så, att titta på månen och stjärnorna, känna solstrålarna, krama mina älsklingar och känna varje fiber i min kropp när jag njuter, är ledsen, glad eller lycklig är det bästa för att vara här och nu!

Att fånga dagen genom ett prisma och se solens reflexer dansa i rummet som genom hjärtat i fönstret hos min älskade vän!

Skriver detta på förekommen anledning, då jag denna helg verkligen varit här och nu. Efter sol- och snöglädjen igår på dagen, åkte jag lite senare till käre ex-särbon för att tillbringa kvällen tillsammans och bara vara. Känns skönt att vara hemma hos en älskad vän som jag kan vara mig själv hos utan konstigheter. Somnar jag i soffan så gör det ingenting och vice versa. Sov kvar där och det kändes lyxigt när jag i morse fick frukost serverad på sängen... hade nästan glömt hur de kändes. I var sin soffhörna tittade vi sedan på två avsnitt av "Kommisarie Montalbano", innan vi bestämde oss för att ta en långpromenad och avsluta den på Tösses konditori.

Inga måsten, inga förpliktelser, utan värme och omtänksamhet tillsammans med en kär vän som varit i nuet med mig.

Snöglädje....

Ord är överflödiga till dessa bilder, jag blir varm i hela kroppen när jag tittar på dem! Mina fina, friska, glada och underbara barnbarn som det spritter i kroppen på! Det är rikedom!

Efterlängtad...

Satt nyss vid köksbordet, kände solstrålarna dansa mot mitt ansikte, blundade för en stund och fick en förnimmelse av sommarvärme och ljumma vindar. Dagen fylldes av bubblande energi och en längtan ut för att insupa ljuset ännu mera. På facebook skriver var och varannan om lyckan av att solen är här, så nog är hon efterlängtad allt, vår kärleksfulla stora gula varma vän. Att vintern fortfarande har ett litet grepp och kylan biter lite i kinderna gör inget idag, det är strålande vackert och min älskare kameran ska få följa med på en promenad, han har längtat efter att få fotografera lite annat än blommor inomhus. :)

Ta vara på stunderna och låt varje dag fyllas av

glädje och magi!

Upp som en sol och ner som en pannkaka...

Befinner mig just nu i ett tillstånd av missnöje och rastlöshet, varvat med sinnesro och harmoni. Mycket märklig känsla, men så är det i alla fall. Har inte gråtit på länge, men kan helt plötsligt när jag gått och lagt mig känna tårarna rinna ner för kinden. När jag väl somnat vaknar jag flera ggr oroligt och är helt slut när väckarklockan ringer. Inte likt mig, som somnar som en stock och sover som en klubbad säl i vanliga fall.

Samtidigt har jag börjat yoga igen och använda spikmattan, vilket i sin tur ger mig lugn, ro och träning. Har ordentlig träningsvärk och känner mig så nöjd med mig själv. Ändå är humöret upp och ner! Brukar annars känna så under februari månad, men kanske den månaden har flyttat i år eftersom vintern varit så lång...

Tänka sig...

Döm om min förvåning när jag ser på goa bloggvännen Tinas blogg att jag vunnit i hennes tävling! Jag som aldrig, eller åtminstone väldigt sällan vinner på lotter. Glad blev jag i alla fall och jag tror att det  finns en mening med vinsten, som är en Drömpuppa! Tack snälla Tina!

Hängsmycket Drömpuppan består av tre delar, förutom karbinhaken: En ring med texten Drömmarna är våra vägvisare, en liten bricka med orden Välj kärlek och så själva "puppan"- en liten behållare med en lapp inuti, som det är tänkt att du ska skriva din dröm eller en affirmation på.

Ikväll har jag yogat 80 minuter och legat på spikmattan i 30 minuter, så nu känner jag mig oerhört lugn och harmonisk. Tar för en gångs skull och kryper i säng i god tid så att jag känner mig riktigt utsövd imorgon.