Vissa perioder i livet händer mycket och dessemellan lunkar det på i sin gilla gång.... man hinner med det man ska och tar vara på tiden, samtidigt som man unnar sig att göra sånt som man tycker om.
Jag har nu haft några dagar då skrivlusten inte varit på topp... livet och relationer har ställts på sin spets och jag vet fortfarande inte hur det blir... men det är ingenting jag önskar gå närmare in på här.
Har funderat mycket på hur mycket man ska delge av sitt innersta i sin blogg... samtidigt som jag läst andras bloggar och upptäcker att det är väldigt individuellt vad man skriver om och framförallt hur personlig man är.
Det är nog helt enkelt det sunda förnuftet som får råda.... känns det bra för den som skriver så är det ok. Tror däremot inte på att lämna ut människor eftersom de då inte får chansen att försvara sig.
Promenader, samtal och tid för eftertanke är bra för själaron och är det jag sysslat med de senaste dagarna. Träningen fick anstå efter ett rejält skavsår när jag gick i ett par nya skor i helgen.... men eftersom jag kom igång bra så ska jag hålla fast vid det.
Eftersom jag numera bär min kamera med mig vart jag än går på min lediga tid, resulterade helgens promenad i nedanstående foton på en liten andmamma med sina ungar och den lilla bärfisen på ett blad.
3 kommentarer :
Ja jag tycker nog att i en blogg skriver och blottar man sig själv precis så mycket som man vill.. Ibland kan det vara gott att skriva av sig ordentligt.. Men som du säger så tycker inte jag heller att man skall lämna ut andra, det är fult..
Ha det så himla bra nu och fortsätt ta kameran med överallt :-D
Kram
Mia
jag gillar när någon skriver personligt utan för den delen att bli privat. skönt att du har fått energin tillbaka!
Vilka kanonbilder! Första och enda gången jag gillar en bärfis!!
Skicka en kommentar