Fel på tvättmaskinen....

eller?! Av någon underlig anledning så har många utav mina kläder krympt! Och då måste det ju vara något fel på tvättmaskinen!! Önsketänkande såklart, för visst måste det bero på en tränings- och rörelseovillighet som intagit min kropp som en alien det senaste halvåret.

Insåg detta tråkiga faktum häromdagen när jag tillsammans med Anita skulle gå igenom mina kläder för att se vad jag ska ha på mig på kryssningen som vi ska göra på torsdag tillsammans med två andra härliga tjejer. Med sängen full av kläder spatserade jag runt som en mannekäng och visade den ena kreationen efter den andra, men inte alla var längre lika smickrande för kroppen som förut. Nåja, jag hittade i alla fall något att ha på mig som både var snyggt och jag ser hyfsat smal ut i. Det är inte så att jag egentligen ogillar min kropp, den har alltid varit väldigt kvinnlig, men nu är den lite föör kurvig.

Bland annat med anledning av detta, trotsade jag ikväll både ryggont och lättja och tog en rask entimmes promenad. Nu återstår att se om jag får sota för det imorgon.

Sonen började styrketräna före jul och de senaste veckorna har han varit oerhört målmedveten med både kost och träning och sade till mig att "Mamma, Du måste bara bestämma Dig"! Nu undrar jag bara vart min finska sisu har tagit vägen, men det är kanske han som har lånat den ett tag.

Jag lovar inte för mycket, men nu ska jag i alla fall försöka bestämma mig!

Avslutade promenaden med ordentlig stretchning och en god kopp te, så nu känner jag mig riktig vederkvickt och harmonisk. En anledning nog så god för att fortsätta!