Livsfaser...

Jag tror att en människas livstid består av olika livsfaser.... åtminstone har mitt liv bestått av flera sådana.

En av mina livsfaser bestod till nästan 100% av musik.... och även om jag inte musicerar längre så är musik en utav huvudingredienserna till min harmoni och själaro. Med musik kan man uttrycka känslor på ett sätt som slår de flesta andra... och med det ringaktar jag inte alls andra konst- och uttrycksformer.... för i kombination med dessa så blir det enastående eftersom allt kreativt skapande uttrycker känslor.

När jag var 9 år så började jag spela fiol... och det var egentligen en slump att det blev fiolspel... eftersom jag helst ville börja spela piano, som alla andra barn på den tiden. Min musikfröken frågade om jag inte kunde tänka mig att spela fiol istället... så kunde jag kanske börja spela piano senare, och jag tyckte att det lät som ett bra alternativ.
Med detta underbara instrument började min musikbana.... som efterföljdes av andra instrument som piano, gitarr och rösten... och pågick aktivt i 15 år. Jag kom in på musiklinjen på Bollnäs folkhögskola... där jag gick ett år... tills livet gick in i en ny fas.

Vi var ett gäng ungdomar som hängde ihop i vått och torrt.... spelade tillsammans, sjöng tillsammans och hade roliga fester tillsammans. Jag brukade avundas blåsarna som hade så mycket lättare för att bara ta med sig sitt instrument och jamma till all möjlig sorts musik. Fiolen var lite begränsande eftersom det mest var när jag åkte med min bästa väninna på spelmansstämmor som jag improviserade på fiolen. Jag och min väninna, som idag bor i England, bodde ihop under två av ungdomsåren... delade glädje och sorger.... och framförallt så spelade vi ihop. Fantastiska stunder av musikaliska minnen.... orkesterrepetitioner, ensemblespel och duetter. Musikteoritimmar, körrepetitioner och sånglektioner. För att inte tala om alla fantastiska konserter vi deltog i tillsammans med all andra underbara musicerande vänner...
Jag blir alldeles LYRISK när jag tänker på det!

Visst fortsatte jag mitt fiolspel några år efter äldsta dotterns födelse... men det krävde sin tid och jag prioriterade andra saker då. Sången har dock följt mig hela tiden... genom körer som jag varit med i samt alla sånger jag sjungit för mina barn. Idag är det barnbarnen som får höra barnvisorna när de är hemma hos mig...

Återkommer om de andra livsfaserna en annan gång...