2 november 2009

Att stanna upp och tänka till....

Döm om min förvåning, när jag i torsdags öppnar Norrtelje Tidning och läser en annons om överlåtelse av en garnaffär.... något som jag drömt om att få äga en gång i mitt liv.

Hjärtat tar glädjeskutt och jag blir alldeles varm. Vill, vill, vill!! Efter en stund börjar förnuftet ta över tankarna och hjärtat ramlar till golvet som en sten. Inser att jag aldrig kommer att ha råd att göra detta, mitt livs högsta önskan.... men känner att jag ändå måste skicka ett mail och tala om att jag finns, att jag är intresserad och att jag vill!

Tog en promenad till garnbutiken och handlade de garnnystan som fattades till min kofta och pratade med ägarinnans dotter, som för tillfället arbetar där och känslan återkom igen!

Fredag morgon har förnuftet återigen greppat tag om mig, men när ägarinnan ringer och ber att få träffa mig innan stängningsdags börjar hjärtat skutta igen. Efter ett långt möte där jag får reda på de ekonomiska förutsättningarna som krävs, får ställa alla miljoner frågor jag har och dessutom få insupa atmosfären i denna pittoreska butik, går jag hem med bestämda steg och tänker att jag SKA göra detta om banken ger mig lån.

Nu har det gått några dagar med åsikter både här och där ifrån, positiva och negativa, där jag känner att jag ska inte lyssna på någon annan än mig själv i det här fallet.

Nu har jag bestämt mig!! Jag vill inte förlora den trygghet, inkomst och mina semesterdagar på bekostnad av att jag kanske får det sämre ekonomiskt än idag. Ja må vara feg, men så länge sonen bor hemma så får det vara som det är! När han flyttar kanske det dyker upp ett annat tillfälle, annars kan jag nog få utlopp för min kreativitet på andra sätt!
Och så har jag ju mina underbara barnbarn att kunna slösa tid på och en pappa och två bröder i Spanien som jag vill kunna åka till och stanna länge hos, så inte går det egentligen någon nöd på mig, även om det hade varit fantastiskt roligt!

Alla dessa tankar kan tyckas som energislöseri... men de har också givit mig energi till att bestämma mig! Så får det bli!

5 kommentarer :

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Ibland är drömmen vackrare som dröm än som verklighet. Det är lätt i drömmen att bortse från vardagens alla krångelproblem som ekonomi och bokföring med mera - plus den bristande tryggheten. Men bara du vet om du gör rätt. Magkänslan brukar dock ofta leda på rätt spår. Och ett är säkert, det kommer alltid flera tillfällen!

Annika Estassy sa...

Rätt butik men inte rätt tidpunkt. Så känner vi också - vi har drömmar men tidpunkten måste vara rätt. Jag säger som Eva - det går fler och säkert ännu bättre tåg. Fast jag hade gillat att titta in i butiken och säga hej till dig... :)

Sissel sa...

jag skulle gärna åkt från åkersberga till norrtälje för att köpa garn hos dig. nån gång måste man våga hoppa, men jag förstår att du inte gjorde det nu. jag tycker i alla fall det var modigt av dig att tänka tanken - ett litet skutt. heja, pia!!

Kajsa sa...

Hej!
Ja,vi gör våra val och iband så är dom smärtsamma och svåra men dom ska ändå göras......!Hoppas du finner frid i ditt beslut och går vidare med förvissningen om att det var rätt!
Tack för att du delade med dej av ditt problem,det berikar!Och tack för orden i min blogg!

Kramar och önskningar om att när du är redo,så ska din dröm bli verklighet!

Kajsa

Maria Björkman sa...

Vilken tur att du fick den här chansen nu, så du fick tänka de här tankarna! Du har blivit flera kilo klokare, det är absolut inget energislöseri att plöja nya fåror i sina gamla tankemönster. Och du gjorde rätt - det gör man nästan alltid när man följer sin mage.